På programmet för affärsjuridik har man testat digitala tentor. Om detta berättade Ingrid Arnesdotter, som undervisar i affärsrätt, på Pedagogikdagarna tidigare i våras.Något förenklat kan man säg att studenterna sitter i en vanlig tentasal men med tillgång till dator. Ett särskilt program gör att datorn stoppas för all annan kommunikation än just tentaverktyget. När studenten är klar med sin tenta skickar man in den med hjälp av tentamensvakten och när den väl är inskickad går det inte att komma åt den igen.
Fokus på innehållet
I samma stund som tentan är inskickad kan de olika lärarna börja rätta, även det digitalt och var man än befinner sig i världen, vilket sparar mycket tid, enligt Ingrid Arnesdotter. Som också ser en mängd andra fördelar. Man sparar tid och administration, som lärare slipper man tyda svårlästa handstilar, kan fokusera på innehållet och lättare följa studenternas resonemang, man får mindre men mer läsbar text. Det gör att man blir tryggare i rollen som betygssättare.
På minussidan kan man notera en viss oro för det tekniska.
Tentor i textform
Det här är inte den enda erfarenheten av digitala tentor på LiU. Andra institutioner har jobbat med eller utvecklat andra lösningar.- Så det finns erfarenheter men hittills inget samlat grepp, säger Peter Dalenius, som ingår i den grupp som ska jobba vidare enligt inriktningsbeslutet. Ett beslut som säger att år 2017 ska 25 procent av alla tentor på LiU ske digitalt och 50 procent år 2018.
- Essä-tentor är det vi tänker oss i ett första steg, alltså tentor där man svarar i textform, fortsätter Peter Dalenius. Att skriva formler är svårt just nu men förhoppningsvis kommer det en lösning om några år.
Det finns som sagt redan nu flera olika verktyg för digitala tentor. Det arbetsgruppen nu tittar på är de administrativa processerna kring tentan.
- Det finns många rutiner som man måste fundera igenom. Administrationen måste bli smidig och lika för alla, oavsett vilket examinationsverktyg man väljer.
Även saker som tentasalarnas utformning, till exempel med skärmar och eluttag, utbildning av tentamensvakter och teknisk support är något man bör fundera igenom i förväg.
Finns det några risker med digitala tentor?
- Risk för vilseledande finns ju redan nu, fast på annat sätt, menar Peter Dalenius. Det man kan jobba på, är att göra det så svårt som möjligt att fuska och enkelt att upptäcka.
Under våren ska gruppen titta på olika lösningar för att testa redan i höst och sen skala upp försöken till hösten 2016.
- Spara tid och pengar är inte det primära skälet till att införa digitala tentor, det kommer som en bonus. Vi gör det för att vi måste, för att det kommer, vare sig vi vill eller inte. Lika bra att börja innan studenterna börjar kräva det.
Elisabet Wahrby 2015-04-27