Funktionsförsäljning är en av flera metoder som förväntas öka resurseffektiviteten i samhället. Genom att sälja en tjänst snarare än en produkt - kyla istället för kylskåp, transportkapacitet istället för truckar, ljus istället för armaturer och lampor - får köparen bättre kontroll över sina kostnader och säljaren ett ökat inflytande över service och underhåll av sina produkter. Säljaren kan därmed i högre grad påverka produkternas livslängd och även ha full kontroll på när delar behöver bytas eller servas. Exempel på funktioner många företag köper redan i dag är tillgången till kopior, gröna växter eller kaffe/te.
Nya stora internationella marknader växer fram där svenska tillverkande företag kan få konkurrensfördelar genom att erbjuda miljömässigt hållbara och ekonomiskt konkurrenskraftiga tjänster eller funktioner.
– Vi tittar på belysning, men projektet kommer att ge generella kunskaper kring juridiska aspekter vid funktionsförsäljning; civilrättsliga, skatterättsliga och redovisningsrättsliga, säger Jan Kellgren.
Frågor som behöver besvaras är exempelvis om jag säljer belysning av en viss styrka i ett antal rum, vad får jag då ta tillbaka om kunden inte betalar i tid eller om huset säljs?
Säljaren har inte heller full kontroll över användningen och frågan är då om produkterna, som större armaturer och annan utrustning, måste kostnadsföras direkt, trots att de ger inkomster över flera år, eller om man har rätt att ha dem kvar som en tillgång i balansräkningen?
Andra frågor är var gränsen går mellan långtidsleasing och försäljning och hur mycket moms som ska betalas/dras av och i vilket skede? När sker omsättningen och vad är det som omsätts?
– Funktionsförsäljningens juridiska status är helt fundamental för att affärsmodellen ska fungera. Ska företag våga investera, eller förändra sina investeringar, behövs tydliga regler, säger Jan Kellgren.
Projektet Försäljning av belysning startar nu vid årsskiftet och pågår till och med 2018.
– För vems perspektiv är det rätta? Vad borde företaget tagit reda på eller ha vetat när årsredovisningen skrevs, frågar Jan Kellgren retoriskt.
Ett par exempel: En kund går i konkurs några veckor efter balansdagen och kundfordringarna blir värdelösa. Hur ska företagsledningen avgöra fordringens värde per balansdagen?
Ett företag investerar pengar i ett idrottslag och vill dra nytta av goodwill och dra av investeringen. När årsredovisningen är klar, men inte godkänd och inlämnad, visar det sig att stjärnan varit dopad redan då investeringen gjordes. Får man ändå dra av för sponsringsutgiften? Vid tiden för beslutet såg sponsring ut som en god idé. Ska situationen som den verkligen var vara avgörande, eller som den såg ut att vara?
– Vi ska åka runt i de nordiska länderna och undersöka hur man tänker kring de här frågorna och om några intressanta lösningar finns för Sverige att inspireras av, säger Jan Kellgren.
Forskningen är en fortsättning bland annat på det arbete som publicerats i boken Tidsfrågor i skatterättstillämpningen, Jan Kellgren, Jure 2016.
Nya stora internationella marknader växer fram där svenska tillverkande företag kan få konkurrensfördelar genom att erbjuda miljömässigt hållbara och ekonomiskt konkurrenskraftiga tjänster eller funktioner.
Nya affärsmodeller behövs
Men för att nya affärsmodeller ska utvecklas och användas behöver rättsläget vara både klarlagt och ändamålsenligt. En forskargrupp vid LiU ska nu, under ledning av biträdande professor Jan Kellgren, Avdelningen för affärsrätt, ge svar på ett antal juridiska frågor i de nya affärsmodellernas spår. Forskningsprojektet handlar konkret om funktionsförsäljning av belysning och finansieras av Energimyndigheten med 4,5 miljoner kronor.– Vi tittar på belysning, men projektet kommer att ge generella kunskaper kring juridiska aspekter vid funktionsförsäljning; civilrättsliga, skatterättsliga och redovisningsrättsliga, säger Jan Kellgren.
Frågor som behöver besvaras är exempelvis om jag säljer belysning av en viss styrka i ett antal rum, vad får jag då ta tillbaka om kunden inte betalar i tid eller om huset säljs?
Säljaren har inte heller full kontroll över användningen och frågan är då om produkterna, som större armaturer och annan utrustning, måste kostnadsföras direkt, trots att de ger inkomster över flera år, eller om man har rätt att ha dem kvar som en tillgång i balansräkningen?
Andra frågor är var gränsen går mellan långtidsleasing och försäljning och hur mycket moms som ska betalas/dras av och i vilket skede? När sker omsättningen och vad är det som omsätts?
– Funktionsförsäljningens juridiska status är helt fundamental för att affärsmodellen ska fungera. Ska företag våga investera, eller förändra sina investeringar, behövs tydliga regler, säger Jan Kellgren.
Tvärvetenskaplig forskning
Forskargruppen i projektet Försäljning av belysning – juridiska aspekter kopplade till funktionsbaserade affärsmodeller består, förutom av Jan Kellgren, även av Herbert Jacobsson universitetslektor i affärsrätt, Ingrid Arnesdotter, professor emerita i affärsrätt, samt professor Mattias Lindahl, Avdelningen industriell miljöteknik. Resultaten kommer därför också att ingå i forskningen kring nya affärsmodeller för ökad resurseffektivitet som bedrivs inom forskningsprogrammet Mistra REES. (Resource Efficient and Effective Solutions)Projektet Försäljning av belysning startar nu vid årsskiftet och pågår till och med 2018.
Vilken tidpunkt är det som gäller?
Jan Kellgren har helt nyligen också beviljats ett anslag från Torsten Söderbergs stiftelse där han tillsammans med docent Stefan Schiller, Avdelningen för företagsekonomi, ska studera de redovisningsmässiga och skatterättsliga aspekterna kring det som händer från redovisningsårets slut, eller andra avgörande tidpunkter, till dess att årsredovisningen eller deklarationen är inlämnad. Här finns ett antal frågor i skattelagstiftningen som inte är reglerade i dag.– För vems perspektiv är det rätta? Vad borde företaget tagit reda på eller ha vetat när årsredovisningen skrevs, frågar Jan Kellgren retoriskt.
Ett par exempel: En kund går i konkurs några veckor efter balansdagen och kundfordringarna blir värdelösa. Hur ska företagsledningen avgöra fordringens värde per balansdagen?
Ett företag investerar pengar i ett idrottslag och vill dra nytta av goodwill och dra av investeringen. När årsredovisningen är klar, men inte godkänd och inlämnad, visar det sig att stjärnan varit dopad redan då investeringen gjordes. Får man ändå dra av för sponsringsutgiften? Vid tiden för beslutet såg sponsring ut som en god idé. Ska situationen som den verkligen var vara avgörande, eller som den såg ut att vara?
– Vi ska åka runt i de nordiska länderna och undersöka hur man tänker kring de här frågorna och om några intressanta lösningar finns för Sverige att inspireras av, säger Jan Kellgren.
Forskningen är en fortsättning bland annat på det arbete som publicerats i boken Tidsfrågor i skatterättstillämpningen, Jan Kellgren, Jure 2016.
