Ny teknik – gamla redovisningsformer

Med visuellt berättande kan elever tränas i att med datorns  hjälp få information ur stora datamängder. Men de traditionella kraven på skriftliga svar minskar chanserna till en fördjupad förståelse, visar en aktuell avhandling.

Barn vid datorLinnéa Stenliden, nybliven doktor i pedagogiskt arbete, var med och utvecklade ett visuellt dataverktyg, Statistics eXplorer platform, i samarbete med NCVA, Nationellt centrum för visuell analys. Verktyget ger lärare tillgång till officiella databaser och möjlighet att välja ut relevant data och presentera information för eleverna i form av s k vislets, visuella interaktiva berättelser.

Verktyget testades på lärare och elever i årskurserna 4-6, i samhällsorienterande ämnen. Och det befanns fungera.

Verktyget är komplext för eleverna, säger Linnéa Stenliden, med många olika aspekter som de ska ta hänsyn till. Men de hanterar det. Jag var imponerad av hur snabbt de greppade det.

Men, fortsätter hon:

- Så fort de nuddar vid förståelsen av problemet de arbetar med så kommer pennan fram och de ska snabbt skriva ner ett svar. De ger sig inte tid att fundera, analysera och fördjupa sin förståelse. De har bråttom att prestera ett skriftligt svar.

Ytlig kunskap

Det här beror på hur eleverna har uppfattat vad som krävs av dem i skolan, är Linnéa Stenlidens slutsats. Bland skolans redovisningsformer intar skriven text en central position. Eleverna ska producera skriftliga svar på frågor, och ju snabbare man är, desto bättre. Och det kan bli problematiskt när datainhämtningen sker visuellt:

- Elevernas underlag är komplext och där finns ofta ingen text, inget att läsa. Det förhindrar visserligen svar baserade på copy-and-paste, som ju är ett vanligt problem i dessa google-tider. Det här alternativet till informationsinhämtning skapar en helt annan utgångspunkt än att söka fritt på google.

Men kunskapen blir fortfarande ytlig. En alternativ redovisning skulle kunna vara att eleverna redovisar i form av en databild, en skärmdump och att läraren lyssnar på elevernas analytiska resonemang, som då inte utgår ifrån något de först skrivit ner.

Lärandet i samhällsorienterande ämnen blir lidande av dagens lärkultur, där konkurrens, individualism och redovisningsplikt står i centrum, skriver Linnéa Stenliden. Hon efterlyser mer stöd till lärare för förståelse av det specifika med att arbeta med skärmbaserad visuell information och behovet av att styra undervisningen mot tid för muntlig diskussion, och tillåta redovisning av analytiska resonemang för att skapa fördjupad förståelse.

- Man måste också kunna ge utrymme för vaga resonemang där inga säkra svar ges, avslutar hon. Det är inte alltid så tydligt vad som är rätt och vad som är fel. Det är en process att analysera.

Linnéa Stenliden disputerade den 13 juni 2014.

Foto: Google