05 november 2015

Att som student titta på resultatet från en rankning behöver inte leda till att man hittar exempelvis landets bästa läkarprogram. I flera fall rankas utbildningar olika beroende på vilka som gjort rankningen. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Världen över granskas, bedöms och rankas kvaliteten vid universitet och högskolor. Svenska lärosäten är inte något undantag. Sedan slutet av 1990-talet rankas lärosätena av externa organisationer, myndigheter, intresseorganisationer och kommersiella media. Granskningarna görs av både svenska och internationella aktörer, ofta av flera samtidigt.

- Min undersökning visar att rankningssystemen inte är tillförlitliga. En utbildning kan rankas högt i ett system och lågt i ett annat, säger Brita Bergseth, vars licentiatavhandling behandlar kvalitetsmätning och rankning av universitet och högskolor, med fokus på utbildningsprogram inom medicin och vård.

I avhandlingen jämförs resultaten från tre modeller för bedömning av kvalitet vid svenska lärosäten. Bland annat jämför hon resultaten från två rankningar, U-rank, som görs av en enskild förening, med högskoleverkets utvärdering. Resultaten från de båda granskningarna visar endast ett slumpmässigt samband och i flera fall är skillnaderna betydande. Rangordningen mellan de 24 lärosätena som har granskats kan skilja sig upp till 16 placeringar. Endast i ett fall stämde bedömningarna överens.

Orsaken till skillnaderna är att de båda rankningarna bygger på olika system. Högskoleverket utvärderar utbildningsprogram enligt en fyrgradig skala av kvalitet, medan U-rank bygger på statistik från bland annat Högskoleverket och SCB. Gemensamt för aktörerna är dock att de baserar sina bedömningar på högskolelagen och att de använder samma övergripande definition av kvalitet i högre utbildning.

- Men vilka faktorer som anses utgöra kvalitet varierar. Man kan titta på exempelvis lärarkompetensen totalt på lärosätet, eller i utbildningen. Eller kan man se på sambandet mellan forskning och utbildning. Likaså varierar valet av data och metoder för mätning. Syftet med rankningarna är ge vägledning till blivande studenter, men jag tycker att det ligger en risk i att säga att de mäter kvaliteten i undervisningen, säger Brita Bergseth.

Undersökningen pekar på svårigheterna att finna valida, tillförlitliga och relevanta modeller för kvalitetsbedömningar och ranknning och Brita Bergseth efterlyser en fortsatt metodutveckling för att etablera mer robusta granskningsmodeller.

Avhandling:
Vägledande eller vilseledande? Kvalitetsmätning och ranking av universitet och högskolor. Bergseth, B. 2015.

Publicerad 2015-11-05