Rikare flora när hygget varit äng

Floran på skogshyggen är tydligt påverkad av den tidigare markanvändningen, enligt en forskningsstudie vid Linköpings universitet. Resultaten bäddar för en ny typ av naturvårdshänsyn inom skogsbruket.

I sin artikel i tidskriften Ecology and Evolution visar forskarna att hyggen som var ängsmark för över hundra år sedan har 36 procent fler växtarter än hyggen som var barrskog vid samma tidpunkt. Detta fynd väntas leda till att skogsbruket måste ta hänsyn till markanvändningshistoriken och därmed bidra till att bevara arter som vi normalt förknippar med artrika gräsmarker.

Unik biologisk mångfald

Ogödslade ängs- och betesmarker har genom årtusenden av slåtter och bete utvecklat en enastående hög och unik biologisk mångfald, inte minst av växter. Dessvärre har arealen av dessa marker minskat med över 90 procent i Sverige under det senaste seklet. En stor del omvandlades till produktionsbaserad barrskog.

I studien har forskarna använt häradsekonomiska kartor för att identifiera hyggen som brukades antingen som äng eller skog på 1870-talet. När de olika hyggena jämfördes med avseende på floran, visade det sig att skillnaderna var slående. Hyggen med ängsbakgrund hade i genomsnitt 36 procent högre artrikedom av växter än hyggen med skogsbakgrund. Likaså var artantalet växter typiska för just ängar högre, vilket visar att rester av den typiska ängsmarksfloran fortfarande finns kvar.

Skapa bättre förutsättningar

Med tanke på den stora förlust av ängs- och betesmarker som skett under kort tid, lever många växer en tynande tillvaro, liksom andra arter som är beroende av dem. Resultaten från studien ger hopp om att detta ska kunna åtgärdas. Forskarna rekommenderar införandet av en ny typ av naturvårdshänsyn som baseras på den historiska markanvändningen och kompletterar nuvarande hänsyn att till exempel lämna kvar död ved. Det skulle kunna innebära att vissa områden lämnas oplanterade efter avverkning eller att lövträd planteras i stället för barrträd.

En sådan hänsyn skulle inte bara skapa bättre förutsättningar för en unik flora och bidra till ett mer variationsrikt landskap, utan även ge markägare en bättre inblick i den egna fastighetens historiska markanvändning.

Artikel: Vegetation in clear-cuts depends on previous land use: a century-old grassland legacy av Dennis Jonason, Mathias Ibbe, Per Milberg, Albert Tunér, Lars Westerberg och Karl-Olof Bergman. Ecology and Evolution volume 4, issue 22, november 2014.

 

Publicerad 2014-11-24