Så förbereds flyktingbarn för ett liv i Sverige

Sverige är ett fritt och jämställt land där den materiella välfärden är självklar och livsstilen aktiv. Det är en bild som ges i de så kallade sverigeprogrammen till barn som ska vidarebosättas till Sverige, enligt en ny avhandling vid Tema barn.

Barn i flyktingläger i SyrienFoto: Joel CarilletVarje år väljs en mindre grupp så kallade kvotflyktingar ut för att få komma till Sverige. I vad som kallas sverigeprogrammen förbereds de utvalda med information om vidarebosättning, Sverige och svenska förhållanden, innan de kommer till Sverige. Detta för att familjerna ska vara förberedda för flytten samt den stundande introduktionen i det nya landet.

Mehek Muftee har i sitt doktorandarbete följt och analyserat den del av sverigeprogrammet som riktar sig till barn och ungdomar. 2011 deltog hon vid vistelser i flyktinglägren i Dadaab (världens då största flyktingläger med mer än 400 000 flyktingar), och Nairobi i Kenya samt i Khartoum i Sudan. Hon har nyligen disputerat vid Tema barn.

Idealiserad bild av Sverige

- Delegationerna från Sverige arbetar mycket med att skapa trygghet och ge hopp till barnen inför framtiden, säger hon. Det görs bland annat genom att ge en idealiserad bild av Sverige, de har med sig bilder som visar det bästa av landet, och leksaker. Barnen ska veta att de kommer till ett land med många möjligheter.

Uppdraget med sverigeprogrammet är att informera, skapa dialog så att flyktingarna ska få möjlighet att ställa frågor men också att aktivt engagera dem i deras vidarebosättningsprocess. Tanken är att kunskap bidrar till att skapa goda förutsättningar för lyckad integration.

Mer information än dialog

Men det är information, snarare än dialog, som blir det bärande temat, visar avhandlingen. Delegationerna utgår ofta ifrån egna förutfattade meningar kring flyktingar som ”passiva andra” som kontrasterar mot en tänkt svenskhet. Mötena tenderar få en uppfostrande karaktär där man istället vill skapa förändring hos flyktingarna, socialisering. Den ideala bilden av Sverige hänger samman med en bild av den ideala svenska medborgaren. De får veta, särskilt flickorna, att Sverige är jämställt och att kvinnorna här är fria att forma sina egna liv. Samtidigt uppmanas de dock att inte gifta sig och skaffa barn för tidigt, utan att satsa på utbildning.

- Det blir ett dilemma, konstaterar Mehek Muftee. I Sverige får ni välja era liv, men välj rätt!

Språkbarriärer försvårar

Hon understryker dock att programformatet i sig är komplicerat; tiden är knapp och språkbarriärerna gör arbetet svårt. Detta bäddar för att informationen blir förenklad och stundtals stereotyp.

Avhandlingen visar även att barnen under sverigeprogrammen är aktiva, till skillnad mot bilden av den passiva flyktingen. De värjer sig emot att ses utifrån stereotyper och de ifrågasätter positioneringen som annorlunda. En flicka påpekade till exempel att kvinnor i Eritrea också arbetar, en annan att hon visst är fri att välja vem hon vill gifta sig med.

Avhandlingen aktualiserar frågan kring vad satsningar där integrationsåtgärder riktar sig till flyktingar åstadkommer i praktiken, men också det komplicerade i att lyfta fram normer och värden som ”svenska”, och samtidigt skapa utrymme för dialog på barnens villkor.

Foto: Istockphoto