25 februari 2016

Nyligen avslutades en intensiv debatt i Svenska Dagbladet om
högre utbildning. Särskilt het blev diskussionen om studentinflytande och omprov. LiU:s studentkårer har följt debatten noga och ifrågasätter flera av argumenten i den.
Studier i soffan: bara bok och fötter syns.Foto: Rebecca Havedahl

”Den svenska högre utbildningen, åtminstone den som bedrivs på arbetsplatser likt min, har havererat.” Med de orden startade Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, en debatt i Svenska Dagbladet som fick ett stort genomslag med många repliker från både lärare, intresseorganisationer och studenter. Harrison menade bland annat att kraven som ställs på studenter har sjunkit för att på så sätt öka genomströmningen av godkända studenter. Detta, menade Harrison, är en konsekvens av att inkomsterna till institutionerna står i relation till hur många studenter de godkänner. En annan orsak till kravsänkningen är enligt Lundaprofessorn att studentkårer har ett alltför stort inflytande på universitet och högskolor.


Sebastian Brandtberg, porträttFoto: Emma MelanderKårledningarna i Linköping har följt debatten noga. På flera punkter delar de inte Harrisons åsikter.
– Jag tycker inte att vi har för mycket inflytande eller att vi försöker göra utbildningen lättare. Det är ingen som har större incitament än studenterna att skapa en bra utbildning, och jag tror att mycket studentinflytande ökar kvalitén, säger Sebastian Brandtberg, ordförande i teknologkåren LinTek.

Matilda Strömberg, ordförande för Medicinska fakultetens studentkår Consensus, delar uppfattningen om studentinflytande.
– Vi vill inte sänka kraven. Ett godkänt betyg ska betyda att man kan det som krävs för att ta hand om patienter. Det skulle innebära en stor osäkerhet bland studenterna annars. Consensus påverkan handlar i stället om att kursplaner och betygsättning ska vara tydliga. Här i Linköping tycker jag att vi har en bra dialog med universitetet om det.

Även Martina Johansson, ordförande för StuFF (Filosofiska fakultetens och Utbildningsvetenskaps studentkår) har reagerat på debatten.
– Harrisons teori säger emot sig själv. Skulle kraven och därmed kvalitén sjunka förlorar skolan examenstillståndet. Och som student vill jag inte bli genomsläppt. Dessutom är det hemskt att han använder enskilda studentärenden som slagträ i debatten, säger hon.

Uppsalaprofessorn Ulf Danielsson gav sig också in i debatten och föreslog i ett inlägg en uppdelning mellan högskolor och universitet. Högskolorna borde enligt professorn ta mer ansvar för grundutbildning. Universiteten borde utbilda på avancerad nivå och forska.

Martina Johansson i KårallenDet håller inte Martina Johansson (bilden th) med om.
– Det finns absolut en poäng med att ha en undervisningsmiljö där forskningen är i fokus. Då kan också studenterna bli inspirerade till forskning. Med det här förslaget anses det finare att forska än att undervisa. Det är synd att man ser det så. Det borde vara precis lika fint att undervisa och inspirera studenter, säger hon.

Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tyckte i ett påföljande inlägg att högre utbildning är alltför generös med omprov. Han menade att endast ett provtillfälle per år skulle öka genomströmningen av studenter genom att de får större incitament till att klara proven. Det skulle dessutom ge lärarna mer tid till forskning och lägre kostnader för universiteten.

– Man ska ha möjlighet att skriva om och inte behöva vänta i ett år. Det blir inte ekonomiskt för någon. Det skulle inte bli ett incitament att klara tentorna utan i stället öka den negativa stressen ännu mer, säger Matilda Strömberg och hänvisar till resultatet kring psykisk ohälsa i LiU:s senaste studentundersökning.

Matilda Strömberg, porträttLinTek:s Sebastian Brandtberg håller med.
– Jag tror inte att det skulle öka genomströmningen, utan i stället få fler studenter att hoppa av, säger han.
Han tror att utfallet av debatten blir blygsamt. Martina Johansson och Matilda Strömberg (bild tv) hoppas däremot att en utredning om finansieringssystemet nu kommer att bli aktuell.

– Om färre studenter klarar en kurs så får universitetet mindre pengar till att förbättra den. Det är inte kvalitetsdrivande, säger Matilda Strömberg.

Martina Johansson tycker att det är bra att resursfrågan lyfts igen.
– Det är en fråga som har diskuterats länge i sektorn och efter den här debatten är det ingen tvekan om att resurstilldelningen måste utredas, säger hon.

Om resursfrågan ska utredas återstår att se när regeringen lägger fram en forskningsproposition i höst.



Dick Harrisons första inlägg på SvD Debatt

Staffan I Lindbergs inlägg



Text: Adam Rindeskär, studentreporter
Foto: Studentkårerna samt David Blomberg (Martina Johansson). Genrebilder Rebecca Havendahl samt LiU.