21 mars 2014

”Vi hör med örat men lyssnar med hjärnan”. Det var årets tema på
forskningsdagen om aktuell forskning inom kognitiv hörselvetenskap.
Personer med dövhet eller hörselskada använder sig i olika grad av kognitiva resurser för att kommunicera i vardagssituationer, till exempel uppmärksamhet, arbetsminne och långtidsminne. De kognitiva funktionerna blir extra viktiga för lyssnande i svåra och belastande situationer.

Jerker Rönnberg, chef för Linnécentrum HEAD vid Linköpings universitet, presenterade tillsammans med sju andra forskare sina senaste rön på Forskningsdagen i torsdags. Dagen är ett samarbete mellan HRF Östergötland och Handikappvetenskapliga institutionen vid Linköpings universitet. Jerker Rönnberg har bland annat forskat på hur hörselskador relateras till minne och demens.

Nedsatt hörsel kan leda till försämrat långtidsminne. Hör man inte hör ordentligt så lagrar man mindre information i långtidsminnet och inte heller plockar man fram information därifrån lika ofta.

Om långtidsminnet inte används så förfaller det – och försämrat långtidsminne ökar risken för demens.

 – Det visar hur oerhört viktigt det är att få hjälp med hörapparater så tidigt som möjligt, bland annat för att förebygga minnesförsämringar och demens, sade Jerker Rönnberg.

På Linnécentrum HEAD bedrivs just nu 56 olika projekt om hörselnedsättningar och kognitiva förmågor. Bland annat om och hur hörapparaten skyddar från negativa kognitiva konsekvenser, hur hörseln och kognition påverkas av åldrande, och om en hörselförsämring endast är relaterad till hörseln eller om syn också spelar en roll.

Thomas Lunner, adjungerad professor i kognitiv hörselvetenskap, forskar på kognitiva hörapparater. Han talade om framtidens hörapparater, som tar hänsyn till användarens mentala tillstånd. Om användaren är trött eller aktiv, om användaren lyssnar aktivt eller förstrött, och vem i ett rum som användaren vill rikta uppmärksamheten mot.

Detta kan möjliggöras genom elektroder i hörapparaten som mäter EEG, hjärnaktivitet, resistens i huden, hjärtrytm och så vidare.

– Redan idag är utvecklingen långt fram inom spelindustrin, militären och mobiltelefonindustrin. Snart går det att kontrollera smartphones med tankekraft, så det handlar inte om science fiction, sade Thomas Lunner.

Han visade en film med ett experiment där en testperson styr en radiostyrd helikopter med tankekraft, genom att elektroder mäter aktiviteten i motoriska cortex.

– Tänker testpersonen på att knyta sin högerhand så aktiveras en viss del i hjärnan, som via en dator överför signalen till helikoptern som styr till höger, förklarade Thomas Lunner.
Tanken är att den här tekniken ska hjälpa hörselskadade att styra sin hörapparat utefter olika situationer med riktningsmikrofoner och brusreduktion.

På den välbesökta Forskningsdagen talade även Elaine Ng, post doc i handikappvetenskap, Björn Lyxell, professor i psykologi, Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, Elina Mäki-Trokko, överläkare i medicinsk audiologi, Mary Rudner, biträdande professor i handikappvetenskap, samt Cecilia Henricson, leg. Psykolog och doktorand inom handikappvetenskap. Moderator var Bengt Westerberg.

Linnécentrum HEAD är en del av Institutet för Handikappvetenskap (IHV), som är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. Centret består av ett flervetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet och en kärngrupp av seniora forskare, forskarassistenter samt nära samarbetspartners.

Forskare - kognitiv hörselvetenskap