Studien som är den första i sitt slag omfattar 119 spermadonatorer och 181 äggdonatorer från samtliga infertilitetskliniker i Sverige. Före sin första donation fick de fylla i ett frågeformulär som följdes upp 5–8 år senare.
– Frågan blir alltmer aktuell i och med att vi från 2015 ska börja behandla även ensamstående mödrar. Om efterfrågan ökar, hur kommer donatorerna att reagera? Hur många avkommor kan de tänka sig att ha? Vi måste då ha noggranna bestämmelser för att kunna rekrytera nya donatorer, säger Gunilla Sydsjö, professor i reproduktionsforskning vid Linköpings universitet och ansvarig för studien som nu publiceras i tidskriften Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica.
I Sverige kan donatorer inte vara anonyma. Det tror Gunilla Sydsjö är en anledning till att de känner ett större ansvar för de barn de blir upphov till. Forskargruppen har tidigare rapporterat att donatorerna generellt är mogna och ansvarstagande personer med drivkraften att dela med sig och hjälpa andra. I Danmark, där donatorerna fortfarande får vara anonyma, avslöjades nyligen att en man med en sällsynt ärftlig sjukdom var far till mellan 40 och 75 barn som fått ärva samma sjukdom.
– Vi kan inte screena för alla tänkbara sjukdomsgener. Det är ytterligare en orsak att begränsa antalet avkommor från en och samma donator, säger Gunilla Sydsjö.
Deltagarna i undersökningen lämnade uppgifter om ålder, civilstånd, egna barn och utbildningsnivå. Men den faktor som sticker ut i statistiken är könet. Av de kvinnliga donatorerna angav den största andelen, 33 procent, att 1–5 avkommor var den mest acceptabla nivån. Bland manliga donatorer tyckte 33 procent att 6–10 var lagom medan 28 procent kunde acceptera över 11 avkommor.
– Jag trodde nog att män skulle vara ännu lite mer liberala. Vi ser också att inställningen blir mer restriktiv hos dem som har egna barn, säger Gunilla Sydsjö.
Artikel: Oocyte and sperm donors’ opinions on the acceptable number of offspring av G Sydsjö, C Lampic, M Bladh och A Skoog Svanberg. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica online 12 maj 2014. DOI: 10.1111/aogs.12395
Illustration: AskinTulayOver/istock