Foto: Hanna SöderquistKvällens tema var yttrandefrihet, sett bland annat utifrån Lars Vilks egna erfarenheter av sina Mohammedteckningar och vad som följt i spåren av terrorattackerna i Paris.
Vi lever i kränkthetens och intoleransens tid där yttrandefrihetens framtid inte ser särskilt ljus ut, var ett av Vilks budskap.
- Den som känner sig kränkt får idag tolkningsföreträde. Det är det stora kruxet.
Då menade han inte bara reaktioner över muslimska karikatyrer, utan även exempelvis bilder på djur som kan uppröra djurrättsaktivister, mangabilder som kan anses vara pedofila, eller nakenbilder som kan uppfattas som sexistiska.
- När kraven på att man i konsten och satiren ska visa respekt för alla som eventuellt kan känna sig kränkta så får man ett principstopp för sådant som kan reta upp någon. Den inställningen täpper till och riskerar att sprida sig allt mer, sa Lars Vilks.
För honom är respektlösheten i satiren en självklar del av yttrandefriheten, smaklösheten en viktig ingrediens i en bra karikatyr.
- Direkt efter attentaten mot Charlie Hebdo hyllades yttrandefriheten starkt. Men hyllningarna kom snabbt av sig och ersattes av krav på att visa hänsyn, att yttrandefriheten inte ska missbrukas och att man ska visa vänlighet mot varandra.
Varnade för ängslighetens kultur
Lars Vilks avvisade bestämt de argumenten och varnade för att en rädslans och ängslighetens kultur brer ut sig.
- Det är bättre att trycka kontroversiella bilder på bred basis, att så många medier som möjligt gör det. Då har terrorn inga specifika mål. Våld ska aldrig få avgöra vad som trycks upp.
Men i spåren av Paristerrorn har rädslan ökat, menade han.
- Medierna är direkt rädda nu och hänvisar till farorna för de anställda och deras familjer. Och efter hoten mot Jyllandsposten för några år sedan så är deras redaktion idag en ointaglig fästning, full av järn och betong.
Foto: Hanna SöderquistLars Vilks föreläsning var relativt kort och tid gavs för många frågor från studenter i den fullsatta aulan. Flera hade följdfrågor kring synen på yttrandefrihet, konstnärsskapets ansvar och konstens roll. Många ville också höra om Vilks privata situation sedan hans karikatyrteckningar på profeten Mohammed spreds över världen 2010 och han blev dödsdömd av islamister. Han lever idag med ständigt beskydd och aulan var hårdbevakad, liksom hela C-huset med poliser, vakter och ambulanspersonal, under hans föreläsning.
- Man måste planera, spontana och ryckiga saker fungerar inte. Jag överlämnar skyddet till de som är experter och det fungerar väldigt väl. Kungen har samma problem, om han kan så kan jag, var en av hans skämtsamma kommentarer kring sitt privata liv.
Svår fråga
Isabella Månsson som läser industriell ekonomi med internationell inriktning var en av åhörarna. Hon tyckte Vilks synpunkt om att publicera karikatyrteckningar i så många medier som möjligt för att minska hotbilden var intressant. Samtidigt framhöll hon hur svår hon tycker frågan är.
- Jag tycker det är viktigt med yttrandefrihet men samtidigt behöver man inte förlöjliga den religion som är viktig för människor.
Alexander Pattyranie från samma utbildning var emot Vilks uppfattning om att inte ta hänsyn till att människor kan känna sig kränkta av karikatyrer och annan konst.
- När någon känner sig kränkt får man tänka efter två gånger, var hans kommentar.
Elsa Boyer de la Giroday från Utrikespolitiska studentföreningen var nöjd med kvällen.
- Det var roligt att så många kom. Ämnet är kontroversiellt och skapar debatt, det är ett av våra syften med föreningen.
Tre dagar efter Lars Vilks besök på LiU skedde attentatet i Köpenhamn.
Publicerad 2015-02-16