Hem

Forskning och samarbeten

Forskningen omfattar både experimentella och kliniska studier som sker i direkt kontakt med patienter. Att samarbeta med omgivningen är centralt för verksamheten som har en vision om att njurmedicinsk forskning vid LiU ska bli drivande i utvecklingen av ny kunskap om hur sjukdomar uppstår och hur de kan behandlas.

Forskningsprofil

Njurforskning vid Linköpings universitet

Njurforskningen vid LiU har ett tydligt patientnära fokus. Genom att använda insamlade patientdata från både lokala och nationella register, samt prover som lagras i en biobank, kan forskarna studera njursjukdomar på ett sätt som är direkt kopplat till verkligheten i vården.

Ett viktigt forskningsområde är att förstå hur olika njursjukdomar uppstår, med målet att på sikt kunna utveckla nya läkemedel. Vi är särskilt intresserade av inflammatoriska njursjukdomar som glomerulonefriter och vaskulitsjukdomar i befolkningen samt hur de bäst kan behandlas. Dessa sjukdomar är inflammatoriska och beror bland annat på att kroppens eget immunförsvar angriper njurarna (så kallad autoimmuna sjukdomar). Hos yngre patienter som behöver dialys eller njurtransplantation är just njurinflammation den vanligaste orsaken.
Forskningen fokuserar också på:

  • Att upptäcka sjukdomen tidigt för att sedan personanpassa behandlingen genom att hitta biologiska markörer som visar risk för sjukdom, eller hur den utvecklas.
  • Mekanismer kopplade till sjukdomsutvecklingen
  • Om det finns skillnader mellan kvinnor och män i hur sjukdomen upptäcks och hur snabbt den förvärras.

Dialys och kroppens påverkan

Ett annat viktigt område är dialysforskning, där både den medicinska behandlingen och patienternas upplevelser står i centrum. Forskarna studerar även kroppssammansättningen – mängden muskler, fett och vätska – hos personer med njursjukdom, med hjälp av avancerad magnetkamerateknik (MRI).

Framtidsvision och samarbete

Våra långsiktiga mål med forskningen är att:

  • Anpassa behandlingar efter varje individ för att minska risken för kroniska njurskador.
  • Minska behovet av dialys och njurtransplantation, vilket kan förenkla livet för patienterna.
  • Förhindra att akuta njurskador leder till långvariga problem.

Vi strävar efter att förbättra och bredda verksamheten vid forskningscentret genom att utöka samarbeten med forskare och kliniker, både i Sverige och internationellt. Vi önskar också knyta till oss fler ledande experter inom njurmedicin.

 
Två kvinnor i sjukhuskläder och två män diskuterar i korridor.
Forskarna Annette Bruchfeld, Daniel Appelgren, Maria Weiner och Fredrik Uhlin är knutna till Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning. Fotograf: Charlotte Perhammar

Pågående projekt

LUVA – Långtidsuppföljning vaskulit

LUVA är en långtidsstudie som följer personer i Östergötland med ANCA-associerad vaskulit – som karaktäriseras av inflammation i kroppens små blodkärl, ofta i njurarna – för att hitta bättre sätt att anpassa behandling och uppföljning efter varje individ.

Sedan 2022 pågår den longitudinella studien LUVA, som följer patienter från Östergötland som nyinsjuknat i ANCA-associerad vaskulit (AAV). LUVA-studien bygger vidare på en redan befintlig vaskulitkohort inkluderande ca 300 patienter, varav biobanksprover finns från ca 200 patienter. Det övergripande syftet med projektet är identifiera och validera biomarkörer för sjukdomsaktivitet och risk för återfall vid AAV. Målet är att dessa tillsammans med kliniska uppgifter ska kunna användas för att individanpassa behandling och uppföljning av patienter med AAV.

Alla vuxna boende i Östergötland som nyinsjuknat i AAV kan inkluderas i studien. Data samlas in rörande sjukdomsaktivitet, organengagemang, behandling, återfall och utfall i form av njursvikt och död. Blod- och urinprover lagras i biobank för analys av potentiella biomarkörer. Vi undersöker också hälsorelaterad livskvalitet genom användning av ett specifikt instrument framtaget för AAV. Uppföljning i studien inklusive provtagning sker i samband med läkarbesök under tre tillfällen de första 6 månaderna efter insjuknande (månad 0, 3 och 6) och därefter efter 1, 2, 5 och 10 år samt vid återfall. Proverna sparas i biobank i Linköpings Biobanksfacilitet.

Extracellulärt DNA som orsak till inflammation vid ANCA-associcerad vaskult

Projektet utforskar hur DNA som frisätts från celler i kroppens immunförsvar bidrar till inflammation vid njursjukdom, framförallt ANCA-associerad vaskulit, i syfte att hitta nya mer effektiva mål att rikta behandlingar mot.

ANCA-associerad vaskulit karaktäriseras av kronisk kärlinflammation, ofta i njurarna. Immunförsvarets neutrofiler driver på inflammationen initialt och bland annat T-celler är viktiga för den kroniska fasen. Något som karakteriserar dessa sjukdomar är närvaron av extracellulärt DNA i inflammerade områden och i blodet hos patienterna, vilket kan bestå av kärn- eller mitokondriellt DNA, vara fritt eller bundet till proteiner från den cell det frisattes ifrån. Både neutrofiler och T-celler har kapacitet att frisätta sådant DNA, vilket är inflammatoriskt, och är därför av stort intresse att studera vid ANCA-associerad vaskulit. Det finns ännu inget läkemedel på marknaden som blockerar frisättningen av inflammatoriskt extracellulärt DNA.

Syfte

Att studera frisättning av- och inflammatoriska mekanismer hos extracellulärt DNA från neutrofiler och T-celler vid ANCA-associerad vaskulit, samt att blockera frisättningen av detta.

Metod

Blodprov i armvecket (perifert blod) tas från patienter och friska personer vid den njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Perifera blodmononukleära celler (PBMC), som utgörs av olika celler i immunförsvaret, isoleras från blod genom densitetscentrifugering. Metoden magnetisk cellsortering används för att isolera T-celler från PBMC och neutrofiler direkt från blodet. Neutrofiler och T-celler aktiveras till att frisätta DNA, dels med separata inflammatoriska mediatorer som vi tänker kan vara relevanta men också med plasma från friska kontroller och patienter. Detta sker med eller utan dem olika inhibitorer vi arbetar med. Extracellulärt DNA kvantifieras eller isoleras och odlas med tillexempel PBMC och endotelceller.

Kvantifiering sker med flera metoder, så som att kärn- och mitokondriellt DNA kvantifieras med droplet digital PCR, att fluorescerande ämnen mot DNA och proteiner tillsätts och studeras i mikroskop, att komplex av DNA och proteiner mäts med ELISA i plattläsare, samt att fluorescerande ämnen mot DNA tillsätts och mäts i plattläsare  
Inflammatoriska egenskaper hos extracellulärt DNA studeras bland annat genom att det odlas med PBMC eller endotelceller. Cytokiner som frisatts från PBMC under aktivering mäts med ELISA och celldöd hos endotelcellerna utvärderas. 

Förväntat resultat/klinisk relevans

Studien leder till ökad kunskap om i vilken grad extracellulärt DNA frisätts från olika celler, hur detta DNA kan bidra till inflammation, och om frisättningen av detta DNA kan blockeras. Sådan kunskap är grundläggande för att kunna utveckla läkemedel mot dessa mekanismer. 

 

Samarbeten

Grafisk modell av samarbeten