Våra forskningsområden inom REMESO

Fem områden inom REMESOs forskning

Forskningen vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle är indelad i fem breda områden, eller forskningsströmmar, som också fungerar som plattformar för forskningsprojekt.

Social omvandling, migration och mobilitet

Orsaker och förutsättningar för migration, rörlighet och förflyttning. Forskning om globala, regionala, nationella och lokala ojämlikheter, miljöförändringar, krig, konflikter, osäkra försörjningsmöjligheter, orättvisa arbetsvillkor och andra materiella processer som påverkar migration och rörlighet.

Gränser och avgränsningar

Ramverk och system för inkludering och exkludering. Forskning om lokala, nationella, internationella och geopolitiska arrangemang som styr migrationsprocesser, såsom gränser och gränspraxis, övervakning av migration och migration, samt migrationsinfrastruktur, teknik och logistik.

Integration och segregering

Den politiska ekonomin bakom social (o)rättvisa. Forskning om de krafter som driver ojämlikhet och styrning och som påverkar invandrares inkludering och exkludering i mottagarsamhällen, inklusive institutionella ramverk och regler för uppehållstillstånd och medborgarskap, integration på arbetsmarknaden, språkinlärning och tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård, välfärd och mänskliga rättigheter.

Diskriminering och rasism

Diskurser, ideologier och praktiker som rör olikheter och diskriminering. Forskning om diskriminering relaterad till identitet, nation, ursprung, ras, kön och klass, samt studier av idéer, ideologier, historia, kulturella uttryck och sociala praktiker kopplade till etnicitet, nationalitet, nationalism och vithet.

Migranters handlingskraft

Migranters upplevelser av orättvisa och deras sätt att hantera detta, deras vardagsliv och motstånd. Forskning om migranters handlingskraft och praxis, migrantorganisationer och migranters sociala rörelser, inklusive kamp för erkännande, omfördelning och rättigheter, samt uttryck för sådan kamp i politik och kultur.

Presskontakt: REMESO

Välkommen att kontakta REMESO:s forskare, vi kan kommentera, analysera och ge perspektiv på utvecklingen i samhället.

REMESO forskningsprojekt och blogg

Läs om pågående och avslutade projekt m.m.

Man i ett informellt flyktingläger bakom Belgrads tågstation. .

Bilden är tagen av Abdul Saboor, en flykting från Afghanistan som nu lever i Paris. Under sin flykt levde han bland annat i ett informellt läger i Belgrad som vuxit fram bakom tågstationen. Där började han fotografera, först med telefon och sedan med en donerad digitalkamera. Nu har han haft flera utställningar i Paris och Bryssel.

Forskning

Aktuell forskning vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO)

I de här filmerna ger nio av forskarna vid REMESO en inblick i sitt arbete. Deras forskning berör flera av samtidens högaktuella frågor. Under filmerna finns en ordlista som förklarar några centrala begrepp inom denna forskning. Intervjuerna genomfördes 2026.

Anna Bredström

Om ojämlikhet i hälsa och rasism i vården.

Nubin Ciziri

Om vad vi missar i integrationsdebatten.

Stefan Jonsson

Om hur samhällen bildas och ombildas av migration.

Kristoffer Jutvik

Om migrationspolitik, uppehållstillstånd och inkludering.

Karin Krifors

Om varför det kan vara värt att tänka på migrationens olika infrastrukturer.

Catrin Lundström

Om vithet som kapital.

Anders Neergard

Om hur trygghet används i migrations- och integrationspolitiken.

Olav Nygård

Om utbildningsambitioner bland unga med utländsk bakgrund.

Claudia Tazreiter

Om hur man skapar bättre samhällen genom demokratisk diskussion.

Definitioner av centrala begrepp inom REMESO:s forskning

Asyl

Asyl betyder fristad eller skydd. Det innebär att en person som flyr från krig, förföljelse eller en hotande död i sitt hemland har laglig rätt att stanna och söka skydd i ett annat land. Att söka asyl är en grundläggande mänsklig rättighet. Samtidigt ser vi en utveckling i Sverige och andra delar av världen där stater gör det svårare att söka asyl.

Etnicitet

En individs identifikation och känsla av tillhörighet till en specifik grupp. Tillhörigheten baseras på delade kulturella drag som språk, religion, historia, traditioner, gemensamt ursprung eller liknande förhållanden, till skillnad från nationalitet som avser juridiskt medborgarskap. Etnicitet är relationell, vi är alla etniska, men brukar ofta syfta på ”de andra”.

Etnorasism

Ett förhållningssätt där uppdelning av människor bygger på etnisk tillhörighet, snarare än klass eller social status, och innebär att en viss etnisk grupp betraktas som överlägsen eller exklusivt berättigad till resurser och politiskt inflytande inom ett visst territorium. Även om ordet ras inte används blir effekten rasism, förklädd genom etnicitet.

Genus

Det socialt och kulturellt konstruerade könet. Genus skiljer sig från det biologiska könet genom att fokusera på normer, förväntningar och roller som samhället tillskriver män och kvinnor, och hur detta skapar och upprätthåller maktstrukturer.

Infrastruktur

Fysiska, institutionella och digitala system som är grundläggande för ett samhälles funktion och dess ekonomi. Infrastrukturen fungerar som samhällets ”skelett” och binder samman människor, organisationer och institutioner. Den är en effekt av maktstrukturer samtidigt som den återskapar och förändrar samhällen.

Integration

Process där individer, grupper eller kulturer förenas och blir delaktiga i en samhällsgemenskap. Integration är ett samspel mellan alla grupper i samhället för att skapa sammanhållning och inkludering på lika villkor. Integration skiljer sig från assimilering, som fokuserar på att förändra ”dom andra” till att likna ”oss”.

Klass

Grupper av människor som skapas och förändras i relation till varandra baserat på hur produktion organiseras. Individer och grupper delas in i hierarkiska skikt – baserat på ekonomiska, sociala och politiska maktstrukturer – vilket påverkar deras tillgång till resurser, exempelvis inkomst, utbildning, inflytande och status.

Kolonialism

Process där en stat erövrar, kontrollerar och ekonomiskt utnyttjar andra territorier och dess befolkningar. Det handlar inte bara om geografisk expansion, utan om att upprätta asymmetriska maktförhållanden och institutioner som gynnar kolonialmakten samt dess befolkning på den koloniserade befolkningens bekostnad. Koloniala strukturer lever kvar och organiserar globala relationer.

Kulturellt kapital

Ett sociologiskt begrepp, myntat av Pierre Bourdieu, som syftar på de immateriella tillgångar – utbildning, språk, stil, konstsmak och värderingar – som ger social status och makt. Kulturellt kapital överförs ofta från föräldrar och sociala nätverk och är centralt för att förstå individers klassposition och den samhälleliga klasstrukturen.

Migration

Samlingsbegrepp för människors förflyttning över såväl geografiska som andra former av gränser för att bosätta sig permanent eller tillfälligt, och innefattar både utvandring och invandring. Att förstå internationell migration kräver engagemang med migrationsregler och hur de samverkar med klass, genus och rasifiering.

Mobilitet

Ett brett begrepp som handlar om människors och gruppers rörlighet och vanligen delas in i två huvudkategorier: fysisk mobilitet och social mobilitet. Mobilitet förstås ofta i spänningsfältet mellan samhälleliga strukturer och agens, det vill säga hur människor navigerar och förändrar samhället.

Rasifiering

En process där omgivningen tillskriver människor en viss rastillhörighet eller etnicitet baserat på utseende, kultur eller härkomst, samtidigt som de själva tillskrivs positiva egenskaper. Rasifiering används för att underordna, utnyttja och exkludera.

Rasism

Ideologi eller praktiker som bygger på föreställningar att människor kan delas in i hierarkiska grupper baserat på etnicitet, hudfärg, kultur eller religion. Rasism yttrar sig i fördomar, diskriminering och kränkningar som skapar ojämlikhet och begränsar människors grundläggande fri- och rättigheter. Rasism används för att behålla privilegier medan antirasism utgår från förståelse av social rättvisa.

Segregation

En process eller ett tillstånd där olika grupper av människor lever och verkar åtskilda från varandra. Uppdelningen sker ofta utifrån faktorer som socioekonomisk status, etnicitet, rasifiering, genus och/eller utbildningsnivå. Segregation används vanligen i relation till boende och arbetsmarknad.

Trygghet

Ett grundläggande mänskligt behov, både psykiskt och fysiskt. Trygghet är i regel en viktig del av politiska projekt och termen kan förstås på skilda sätt, vilket skapar skilda former av upplevda utmaningar kopplat till hot, oro och skada. Därigenom utvecklas också föreställningar om solidariteter, med vem och hur trygghet ska byggas.

Vithet

Inom kritiska vithetsstudier är vithet en normativ och social konstruktion och inte först och främst en hudfärg. Begreppet används för att analysera maktrelationer, där vithet historiskt och strukturellt tillskrivs sociala och politiska privilegier i förhållande till andra grupper.

Välfärd

Människors övergripande levnadsförhållanden och livskvalitet över livscykeln. Begreppet omfattar resurser som ekonomisk standard, hälsa, utbildning, boende och social trygghet. Välfärd används för att studera hur samhällets resurser fördelas strukturellt mellan såväl individer som grupper ofta baserat på dimensioner såsom klass, genus och etnicitet/rasifiering.

Forskningsprojekt

En grupp människor som står runt varandra.

Demokratisk framtid

Hur upplevs, formas och utmanas demokratin i vardagen? Genom etnografiska och konstnärliga metoder grundade i urfolkstraditioner vill vi synliggöra erfarenheter från gemenskaper som sällan får stort utrymme i samhällets berättelser om demokrati.

Levd erfarenhet av rehabilitering efter Covid-19: Ett intersektionellt perspektiv

Covid-19 drabbar olika personer olika hårt. Somliga får allvarliga symptom och behöver vårdas på sjukhus. Vissa behöver längre rehabilitering efter sjukhusvård för Covid-19. Mycket lite är känt om vad detta innebär för patienter och vårdpersonal.

Kommunikationsallians inom området migration och integration

Ett projekt som ska leda till nya former av kunskapscirkulation för folkbildning och dialog med det omgivande samhället.