Ledarskap i skolan

Ledarskap definieras på en rad olika sätt inom forskningen. Det kan vara en påverkansprocess, relationen mellan ledare och följare, att sträva mot samma mål, att frigöra krafter eller hur ledarskap uppstår när någon tar initiativ.

För att förstå ledarskap är det inte tillräckligt att utgå från att verksamheter fungerar som rationella instrument. Ledarskapets dynamik får en annan innebörd om vi ser organisationer som komplexa system och de svårigheter som finns när det gäller val, interaktion och påverkan.

Skolledares arbete har intresserat forskare under lång tid. En kommunal skolorganisation är en komplex miljö där ledares arbete skapas och utvecklas på olika nivåer. Den tidigare forskningen fokuserade på ledarskap (relationen ledare - ledda) snarare än chefskap (chefens arbetsmönster och uppgifter).

Det vi ser idag är att man använder begreppet ”ledarskap” på olika nivåer inom skolans område, vilket speglas forskningen vid Linköpings universitet. Detta intresse har mycket gemensamt med det som benämns ”distribuerat ledarskap” där en del forskare väljer den ena inriktningen, att skapa bättre fördelning av ledarskap för bättre effektivitet, medan andra fokuserar på att öka vår förståelse för hur samspelet ser ut i en organisation. Det kan inkludera brister i det som är fördelat (kanske en normal situation) eller en distribution som ser helt annorlunda ut än den önskade eller att olika ledarskap inte går i takt. I det förstnämnda fallet har vi effektivitetsinriktade studier inom området ”framgångsrika skolor”.

Vi har ledarskap hos rektorer, hos lärare men även hos elever. Och vi kan intressera oss för det ledarskap som utövas av handledarna och de studerande, på fältet, inom lärarutbildningen. Detta speglas i våra olika forskningsprojekt.

Forskning