10 januari 2022

Omställningen till en cirkulär ekonomi kräver att beslutsfattare lyfter blicken och ser på företagens värdeskapande ur ett helhetsperspektiv. Genom att kommunicera och samarbeta kan företagen tillsammans skapa större sociala, ekonomiska och miljömässiga värden för samhället än vad de gör idag, det menar forskare vid Linköpings universitet.

a bild på en man
Wisdom Kanda, en av forskarna bakom studien.

Enkelt uttryckt innebär cirkulär ekonomi att material återvinns och återanvänds om och om igen. Varor designas och produceras inte för att slängas utan för att användas som råvaror till nya produkter. Det är en grundsten för en långsiktigt hållbar utveckling och motsatsen till dagens linjära ekonomi där material utvinns för att tillverka varor som senare slängs eller bränns upp.

EU har antagit en handlingsplan för cirkulär ekonomi och en rad länder har tagit motsvarande nationella beslut. I Sverige finns till exempel en särskild delegation med uppgift att stärka omställningen till en biobaserad, resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

”Biogas ifrågasätts hela tiden”

Det finns mycket skrivet om teorin men det saknas studier som granskar hur företag bidrar till cirkulär ekonomi i praktiken. Nu kan ny forskning från Linköping universitet ge ökad förståelse för varför omställningen till cirkuläritet är så svår. Anledningen är att anpassningen till cirkulära metoder så som utbyte av avfallsmaterial, energi och tjänster och återanvändning, är svåra för ett företag att genomföra eftersom de ofta kräver samverkan mellan flera aktörer.

Lösningen är därför att skifta fokus från det enskilda företagets affärsmodell och titta på hur nätverket av aktörer, som inkluderar företag, akademin och offentliga organisationer, kan samverka för att öka den gemensamma nyttan. Detta nätverk av samverkan mellan olika aktörer är vad författarna kallar för circular business ecosystems, cirkulära affärsekosystem. Det bästa exemplet på ett sådant nätverk är biogassektorn. 

- I biogassektorn används resurser som annars skapar avfall. Det ger biometan som används till bränsle i fordon, industri och sjöfart, och biogödsel till jordbruket. Det är ett komplett cirkulärt system. Ändå ifrågasätts biogas hela tiden. Det beror på att biogasföretagen fortfarande synas ur ett traditionellt synsätt. Är affärsmodellen för varje enskilt företag lönsam? Det är ett snävt perspektiv som gör att vi missar sociala, ekonomiska och miljömässiga värden som skapas när företag samarbetar med varandra, säger Wisdom Kanda, universitetslektor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet. 

Bidrar till en gemensam lösning

Genom att granska nio företag inom biogassektorn och branschorganisationen Avfall Sverige har det blivit tydligt att nätverket gemensamt skapar både sociala, ekonomiska och miljömässiga värden. Det är därför ett tydligt exempel på nyttan av att se och analysera värdeskapandet ur hela nätverket, och inte bara i de enskilda företagen. 

- Om vi kan se att biogassektorn inte handlar om ett enskilt företag eller en enskild bransch kan sektorn bli mer proaktiv. Eftersom biogas går tvärs över flera branscher, det är allt ifrån avfall till energi och jordbruk. Allt hänger ihop. Det skapar ett enormt värde för den lokala ekonomin och om beslutsfattare ser helhetsvärdet från sektorn kan det hjälpa till att skapa fler jobb, fler innovationer och större utveckling, säger Wisdom.

Begreppet lyfter fram ömsesidiga beroenden mellan olika aktörer som tillsammans löser problem och skapar värden. De olika aktörerna bidrar med en specifik komponent till en gemensam lösning och är därför inte konkurrenter, utan partners.

- I biogassektorn innebär det att företagen ser över sin värdekedja och titta på hur de kan hjälpa varandra. Biogas bygger till stor del på samverkan. Det innebär också att aktörerna måste kommunicera mer strategisk och lyfta fram den totala nyttan som sektorn skapar för den lokala regionen, säger Wisdom.

 

Kontakt

Nyheter från Avdelningen för industriell miljöteknik

Selma Mujkic.

Att doktorera är som att sätta ihop ett gigantiskt pussel

Doktorand Selma Mujkic arbetar inom forskningsprojektet "Massive Urban Missions". Med passion och envishet strävar hon efter att göra verklig skillnad i den snabbt föränderliga världen av urban utveckling och klimatförändringar.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Två kvinnliga studenter vid arbetsbänk, demonterar lampa.

Studenterna granskar Ikeas produkter

Ta isär några Ikea-produkter och dokumentera möjligheten att laga, byta ut och återbruka delarna. Det är en del av ett forskningsprojekt där LiU-studenterna får samarbeta med den svenska möbeljätten.

Forskningsenhet

Senaste nytt från LiU

En person tittar in i kameran.

Jan-Ingvar Jönsson ny ordförande för ECIU

Rektorn vid Linköpings universitet, Jan-Ingvar Jönsson, har blivit utsedd till ny ordförande för det europeiska nätverket för innovativa universitet i Europa, ECIU.

Porträtt på två tjejer som kramar varandra

Spex-SM i Linköping för första gången

I maj arrangeras SM i studentspex i Linköping för första gången. Holgerspexet och Linköpings Studentspex, universitetets två spexföreningar, laddar för tävlingen med ett gemensamt bidrag.

Lysande glasskiva med krokodilklämma.

Genombrott för nästa generations digitala skärmar

Forskare vid LiU har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten kan vara starten för en helt ny generation digitala skärmar.