Så påverkar din personlighet dina ekonomiska beslut

Vår personlighet påverkar de ekonomiska beslut vi tar och hur vi uppfattar vår ekonomiska situation. Det visar en ny avhandling i beteendeekonomi vid Linköpings universitet. Men resultaten är inte entydiga och har till viss del förvånat forskarna.

Camilla Strömbäck på Campus Valla. Upp till bevis. Vid disputationen 30/10 ska Camilla Strömbäck försvara flera års forskning som doktorand vid Linköpings universitet. I framtiden hoppas hon kunna fortsätta som forskare och lärare vid LiU. Foto: Mikael Sönne

Samband med egenskaper

I doktorsavhandlingen Self-Control, Financial Well-Being, and Motivated Reasoning: Essays in Behavioral Finance undersöker Camilla Strömbäck hur framför allt självkontroll men även optimism och eftertänksamhet påverkar människors ekonomiska beslut. I den första av fyra uppsatser har försökspersonerna själva fått uppskatta i vilken grad de har dessa personliga egenskaper – och i de fallen är sambandet med beteendet tydligt.

Camilla Strömbäck på Campus Valla.Camilla Strömbäck på Campus Valla några dagar före disputationen.

Personer som beskriver sig själva som kontrollerade, optimistiska och eftertänksamma är mer benägna att ta ekonomiskt kloka beslut (till exempel betala räkningar i tid, spara till pensionen, ha en ekonomisk buffert) och mindre oroliga för sin ekonomiska situation. De är också mer säkra på hur deras ekonomi ska se ut i framtiden.

- Det är ett tydligt, signifikant samband, säger Camilla Strömbäck.

Vanor och frestelser

När försökspersonernas faktiska kognitiva förmågor (till exempel förmågan att stå emot impulser och inte fastna i gamla tankebanor) undersöks blir resultaten dock mer komplicerade. Uppsats nummer två bygger på försök där provdeltagarna inte bara fick beskriva sin egen personlighet utan även deltog i tester som undersökte både intelligens och impulskontroll.

Och medan sambandet mellan självuppfattning och ekonomiska beslut var detsamma som tidigare fanns inget samband alls mellan intelligens/kognitiv förmåga och ekonomiskt beteende.

- Det hade vi räknat med skulle finnas, så det resultatet förvånade oss, säger Camilla Strömbäck.

- Min slutsats blir att impulskontrollen inte är lika viktig för det ekonomiska beteendet som goda vanor och förmågan att motstå frestelser. Vanorna förhindrar att en person hamnar i ekonomiskt knepiga situationer och finns redan på plats när ett enskilt beslut måste tas.

Känslomässiga effekter

Också avhandlingens tredje uppsats bjöd på ett överraskande resultat. I den undersöker Camilla Strömbäck om självkontroll påverkar möjligheten att förutse den känslomässiga effekten av olika beslut och som en följd av detta förmågan att ta så gynnsamma beslut som möjligt.

Hypotesen var att det borde finnas ett samband. Men resultatet visade ingen koppling över huvud taget.

- Det kan bero på många saker. Kanske var det en tokig hypotes och det finns inget samband. Men det kan också bero på studiens design och att det bara var studenter i försöksgruppen. Här behövs mer forskning och det är för tidigt att helt utesluta ett samband.

Intuition eller analys

Avhandlingens fjärde uppsats handlar om så kallat motiverat tänkande, det vill säga att personer tolkar information mer utifrån befintliga åsikter än hur fakta faktiskt är. Att fenomenet förekommer, inte minst i kontroversiella frågor som invandring, har forskare vid LiU tidigare konstaterat, men Camilla Strömbäck granskade i vilken mån tidspress och analytisk förmåga påverkar detta.

Försöken visar att tidspress varken ökar eller minskar det motiverade tänkandet, medan hög analytisk förmåga minskar det. Det sistnämnda stämmer överens med tidigare resultat i LiU-forskning, men motsäger annan forskning.

- Både min och mina LiU-kollegors studier tyder på att motiverat tänkande är mer en intuitiv process än en analytisk, säger Camilla Strömbäck.

- Skillnaden mot andra studier kan ha flera förklaringar. Situationen kan påverka, olika faktorer kan påverka varandra och den analytiska förmågan kan vägas upp av annat. Vi vet inte det definitiva svaret och här återstår också mycket forskning i framtiden.

Visa/dölj innehåll

Mer om beteendeekonomi och motiverat tänkandeVisa/dölj innehåll

Forskningsområdet nationalekonomiVisa/dölj innehåll