Ingemar Ingemarsson är professor i informationsteori. För drygt 20 år sedan utökades titeln med tillägget ”emeritus”. I artiklar skrivna om Ingemar framskymtar en man som drivs av en stark vilja att förnya och utveckla undervisning, att lyfta fram nya perspektiv och pröva olika metoder.

En man som står bredvid ett träd. Jenny Widén
Ett ord som återkommer i texterna är ”förhållningssätt”, med fokus på förändrade förhållningssätt. Vidare att han alltid varit idéburen, att han har ett starkt intresse för lika möjligheter för män och kvinnor och för den praktiska kunskapen, handens arbete.

Intresse är nyckelordet

När Ingemar ska beskriva sin drivkraft gör han det utan krusiduller, han menar att det är intresse som är nyckelordet. Han är till exempel mer intresserad av undervisning än av forskning – oavsett stora framgångar i bägge rollerna. Ingemar säger att han alltid bara har gjort det som intresserat honom och mer eller mindre struntat i resten – som framsteg, lön, popularitet.

Under sin militärtjänstgöring i flottan fick Ingemar upp ögonen för pedagogik. Hans tekniska kunnande gjorde att han snart ombads undervisa andra, och fascinationen för lärandets mekanismer växte. Snart följde högre studier till civilingenjör, och Ingemar stannade kvar i barndomsstaden Göteborg tills han tagit sin licentiatexamen i informationsteori på Chalmers. Han doktorerade i tele- och kommunikationsteori vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Sedan väntade Linköping.

Pionjär inom utbildning

En man sitter i en soffa. Jenny Widén
Ingemar Ingemarsson kom till Tekniska högskolan i Linköping 1971, lockad av den pionjäranda som präglade det unga lärosätet. Men han anade nog inte vilken avgörande roll han skulle komma att spela för universitetets utveckling. Han var till exempel en av de bärande krafterna bakom att civilingenjörsutbildningarna vid LiU kom att bli kända för sin höga kvalitet och sitt nytänkande.

Tack vare sin hustru Margareta, sjuksköterska och vårdlärare, kom Ingemar att intressera sig för problembaserat lärande (PBL), en pedagogisk metod där studenterna själva söker kunskap genom att lösa verklighetsnära problem. Det var ett nytt grepp, särskilt inom vårdutbildningen, men paret Ingemarsson såg potentialen. De höll hundratals föreläsningar om PBL runt om i landet och bidrog starkt till att metoden fick fäste även utanför LiU.

Under 1990-talet fick Ingemar en central roll i flera stora nationella satsningar på utbildningsförnyelse. Han var bland annat en av drivkrafterna bakom regeringens NyIngprojekt, som syftade till att modernisera ingenjörsutbildningarna i Sverige. Han deltog även i etableringen av det internationella CDIO-initiativet (Conceive – Design – Implement – Operate), som utvecklades i samarbete med bland andra MIT i Boston, Chalmers och KTH. Målet var att ge ingenjörsstudenter en bredare förståelse för hela utvecklingskedjan – från idé till färdig produkt.

Ingemar var också en av eldsjälarna bakom det nya IT-programmet som startade 1995. Det var en utbildning som från början stack ut, inte minst genom sin ovanligt höga andel kvinnliga studenter.

Sectraaktier bakom tre stiftelser

En äldre man. Jenny Widén
Förutom sin akademiska gärning har Ingemar även satt spår i det regionala näringslivet. Tillsammans med tre studenter grundade han 1978 det medicintekniska företaget Sectra, som i dag har över 1 000 anställda. Företagets framgång blev också ett exempel på hur den tekniska kompetens som utvecklats vid universitetet kunnat omsättas i praktiken. Själv lämnade han ganska snart alla operativa delar av företagandet för att fortsätta sin lärar- och forskargärning, men han behöll rollen som aktieägare.

Det är tack vare Sectras stora framgångar som Ingemar Ingemarsson har kunnat göra donationer och bildat tre olika stiftelser, varav de två senaste har verksamheten vid LiU som ändamål. Det började 2005 med Margareta och Ingemar Ingemarssons stiftelse, som paret grundade tillsammans. Syftet var brett men tydligt: att stödja och uppmuntra utveckling av undervisning och utbildning på alla nivåer i det svenska utbildningsväsendet.

Lärarpris och pris för tvärvetenskap

Drygt ett decennium senare, 2017, instiftades Ingemars Lärarpris. Det är ett ovanligt pris på så vis att det traditionellt sett främst är forskning som fått mest uppmärksamhet, medan lärargärningen tenderat att hamna i skymundan. Med detta pris lyfts de skickliga lärarna fram och får den uppskattning de förtjänar.

Ingemar Ingemarssons pris för tvärvetenskap offentliggjordes våren 2023 och är ett personligt pris till en eller flera personer som gör eller har gjort en betydande insats vid Linköpings universitet. LiU var tidigt ute med att arbeta med tvärvetenskaplig forskning, Institutionen för Tema föddes 1980. Ingemar Ingemarsson berättar också att redan kring 1970 var medicin och teknik i stort sett hopslagna i Medicinsk teknik, en studieinriktning för civilingenjörerna på Y-linjen.

Med denna satsning knyter Ingemar Ingemarsson samman sina tre stora engagemang: utbildningens utveckling, lärarnas roll i akademin och kraften i tvärvetenskapligt tänkande.

En man som står framför en bokhylla. Jenny Widén

Se vad Ingemar Ingemarsson har bidragit till

Möt fler givare

Vill du också göra nya framsteg möjliga?