16 mars 2015

Tekniken väcker både fascination och oro. Men den ambivalens som omger tekniken syns sällan i läroböcker. Cecilia Axell menar att skönlitteratur skulle kunna vidga elevers syn på teknik.

Tekniken väcker både fascination och oro. Men den ambivalens som omger tekniken syns sällan i läroböcker. Cecilia Axell menar att skönlitteratur skulle kunna vidga elevers syn på teknik.
– Jag har tittat på vilka kunskaper om teknik som förmedlas i barnböcker och försökt sätta dem i ett sammanhang. Då ser man hur axellmänniskans relation till teknik förändrats över tid, säger Cecilia Axell som nyligen disputerat vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund som grundskollärare i matematik, naturvetenskap och teknik och har undervisat i grundskolan i 17 år.
Hon har i sin avhandling jämfört tekniksynen i sex svenska författares barnböcker, skrivna under de senaste hundra åren. Hon dock läst hundratals barnböcker för att se om -och i så fall hur- teknik skildras och gestaltas. En av hennes utgångspunkter är att skönlitteratur är bärare av budskap om teknik.

Teknik som kreativ drivkraft

Det är en komplex bild av tekniken som framträder i skönlitteraturen. I Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, från 1906, är budskapet att tekniken skapar välstånd i samhället och socialiserar individen, medan Krigets tekniska sagor för stora och små, från 1915, visar baksidorna genom att skildra krigets teknik som något fasansfullt. I 2000-talets berättelser om Pettson och Findus framträder ett annat perspektiv, att teknikens syfte varken behöver vara att effektivisera eller att lösa problem. De uppfinningar som Pettson och Findus skapar löser många gånger något på ett mer komplicerat sätt än nödvändigt eller så försöker de lösa något som knappast är att betrakta som ett tekniskt problem
Trots att barnböckernas tekniklandskap skiljer sig åt, finns gemensamma teman. Ett av dessa är tekniken som kreativ drivkraft. Ur detta perspektiv kan Pettsons och Findus ibland till synes onödiga uppfinnande tolkas, som den automatiska kaffepannan och kastrullen på hjul. Ett annat gemensamt tema för böckerna är att det är männens teknik som dominerar. Männen är hjältar, uppfinnare och ”mekare” och det är de som har hand om tekniken, styr och utvecklar den.

Begriplig och synlig

Cecilia Axell menar att utifrån skönlitteraturen kan man i skolan diskutera teknikens för- och nackdelar på ett helt annat sätt än vad man kan utifrån en lärobok, eftersom tekniken i skönlitteraturen är placerad i ett tydligt sammanhang.
– Genom att använda skönlitteraturen mer i undervisning skulle tekniken kunna göras mer begriplig och synlig för eleverna. Skolämnet teknik handlar inte bara om att bygga något, eller att undersöka hur en teknisk pryl fungerar. I dagens samhälle måste man även kunna tänka kring teknik, bland annat för att kunna tolka vår egen tid, vilket i sin tur kan bidra till att göra bra val inför framtiden.

Avhandling:

Barnlitteraturens tekniklandskap. En didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus. Studies in Science and Technology Education No 81. Av Cecilia Axell.

Publicerad 2015-03-16