I år var det fyra postdocs och fem doktorander som fick anslag från fonden. Lions forskningsfond mot folksjukdomar grundades 1981 och har sedan dess delat ut anslag för ungefär 19 miljoner kronor. Fonden är ett samarbete mellan Lionsdistrikten 101A, 101SM, 101SV och Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.
Kvällen började med ett kort anförande av Johan D Söderholm, dekanus vid Medicinska fakulteten och ordförande i fonden innan utdelningen började.
– Det är viktigt att yngre forskare får stöd i början av karriären – för många är det här det första anslaget man får. Det är en period i ens karriär då det kan vara svårt att nå ut innan man gjort sig känd i forskarvärlden.
Årets anslag bestod av 50 000 kronor vardera till doktoranderna medan postdoc-forskarna fick 200 000 kronor om året i tre år respektive 105 000 kronor fördelat över samma tidsperiod (se samtliga anslag nedan).
"Tacksam att de valt att tro på mig"
Pontus Henriksson var den av postdoc-forskarna som fick den högre summan och som gav en kort om sitt forskningsprojekt, en randomiserad kontrollerad studie för att främja hälsosam livsstil och viktuppgång under graviditeten. Kvinnor som besöker mödravården i Linköping och Motala kommer att erbjudas att ingå i studien. Tanken är att använda en mobilapp i projektet för att se om det går att sporra till en hälsosam livsstil kring kost och motion.
Även doktorandanslagstagaren Anna Klawonn presenterade sitt projekt "Nervcellskretsar bakom inflammatoriskt obehag och negativ affekt". Projektet försöker sätta ljus på varför vi vet så lite om mekanismerna som ligger bakom att vi uppfattar inflammation och illamående som obehagligt.
För underhållningen stod Adam Posluszny, sång, till ackompanjemang av Max Borgström.
Anslagstagarna och deras projekt
Forskarstuderande, 50 000 kronor vardera
Abdul Maruf Asif Aziz, IKE
Födelseort: Chittagong, Bangladesh
Neuropeptidreceptorer som behandlingsmål vid alkoholmissbruk
Alkohol är en av de mest använda och missbrukade drogerna i samhälle. Det konsumeras över hela världen, främst för sina njutbara effekter. Alkoholrelaterade olyckor och andra problem av alkoholmissbruk orsakar ett enormt mänskligt lidande. Långvarig exponering kan leda till permanenta eller långsiktiga förändringar i neuronal funktion, till följd av bland annat förändringar i genuttryck och intracellulära proteinnivåer – denna process kallas neuroadaptation till alkoholanvändning. Med tanke på förekomsten och svårighetsgraden av alkoholanvändning, missbruk och beroende är det en allmän oro att antalet tillgängliga farmakologiska behandlingar är begränsat till tre till fem, det också beroende på land. En av de viktigaste utmaningarna inom forskningsområdet att hitta nya och effektivare läkemedel, vilket skulle öka den behandlingsbara delen av patient befolkningen.
Det finns idag en relativt god insyn i hur alkohol interagerar med de olika neurotransmittorsystemen i vår hjärna. En av dessa är Nociceptin/Orphanin FQ (NOP). Det är en G-proteinkopplad receptor, vars naturliga ligand är nociceptin, en 17 aminosyror lång neuropeptid. Nociceptin tros vara en endogen antagonist av dopamintransport och styr ett brett spektrum av biologiska funktioner, bland annat belöning och ångest. Dessutom är det en hypotes att stimulering av NOP-receptorn kan fungera i samklang med opioid-receptorinhibering till att minska drogintag och belöning i befolkningar som annars är svåra att behandla.
I vår studie fann vi att stimulering av NOP-receptorn med hjälp av en ny agonist, SR-8993, gav upphov till ett minskat drog-intag och belöning, förhindrade återfallsliknande beteende i behandlade råttor tränade för operant och icke-operant alkohol självadministrering, utan att uppvisa några biverkningar. Dessa resultat, tillsammans med andra studier, indikerar att NOP-receptorn är bra kandidat för nya läkemedel som är värd vidare utredning.
Anna M Klawonn, IKE
Födelseort: Köpenhamn
Nervcellskretsar bakom inflammatoriskt obehag och negativ affekt
Kretsar som signalerar obehag och belöning är centrala för våra beslut, våra handlingar och hur vi mår. Oftast råder det balans mellan aktiviteten i dessa banor, men vid vissa tillstånd är deras funktion störd. Ett exempel på rubbad balans är det tillstånd av obehag som är associerat till inflammatoriska sjukdomar som reumatisk artrit, multipel skleros och AIDS samt vid tillstånd associerade med illamående, som exempelvis cancer. Vid depression är också balansen mellan belöningskretsar och aversionskretsar störd. Märkligt nog vet man mycket lite om mekanismerna som ligger bakom att vi uppfattar inflammation och illamående som obehagligt. Vi studerar detta med hjälp av avancerade metoder för genetisk manipulering i möss.
Våra preliminära resultat visar att hjärnans immunceller, mikroglia, producerar en signal-molekyl kallat prostaglandin E2 vid inflammation och illamående. Vi har funnit att mikroglia använder dessa molekyler till att kommunicera med nervceller i vårt hjärncentrum för motivation och belöning. Cellerna gör detta genom att frigöra prostaglandiner som minskar aktiviteten av nervcellerna.
Om vi aktiverar mikroglia cellerna artificiellt i detta hjärncentrum, så utvecklar mössen aversion och depressivt beteende. I den här föreslagna studien vill vi försöka klargöra mekanismerna som ligger bakom den mikrogliainducerad beteende, så att vi kan hitta nya behandlingar riktade mot lidande utlöst av inflammation. Vi hoppas att våra resultat också kan vara relevanta för förståelsen av psykiatriska sjukdomar så som depression.
Josabeth Hultberg, IMH
Födelseort: Borås
Ordinationen i den allmänmedicinska praktiken med tonvikt på förebyggande läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom
Detta doktorandprojekt är i slutfasen och närmar sig en avhandling, med planerad disputation våren 2018.
Allmänläkare förskriver merparten av läkemedel i Sverige, och en stor och växande andel av dem används för att förebygga hjärtkärlsjukdom. Den svenska patientlagen, liksom nationella och internationella riktlinjer, betonar patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i beslut om vård och behandling. Parallellt med en ökande riskfaktorbehandling med läkemedel, och större krav på delat beslutsfattande om behandlingar, ökar befolkningens medellivslängd och samsjuklighet med olika kroniska sjukdomar och risktillstånd. Detta gör beslutsfattandet och kommunikationen om risker och vinster med läkemedelsbehandlingar till en både svår och viktig uppgift för både läkare och patienter i primärvården.
Projektet syftar till att utforska ordinationen och beslutsfattandet om läkemedelsbehandling för förebyggande av hjärtkärlsjukdomar i primärvården. Intervjuer med allmänläkare och patienter samt ett stort material av inspelade samtal mellan allmänläkare och patienter analyseras.
En viktig röd tråd i projektet är att göra alla resultat tillgängliga för både icke forskande läkare, och för allmänheten.
Mikael Ludvigsson, IKE
Födelseort: Linköping
Subsyndromal depression (SSD) hos äldre-äldre personer
Av det som brukar kallas folksjukdomar är området psykisk ohälsa ett växande problem i samhället, och det har prognosticerats att depression kommer att vara den främsta orsaken till sjukdomsbörda i höginkomstländer framåt år 2030. Även om det är vanligt med regelrätt depression, så är det om möjligt ännu vanligare med lindrigare depressiva tillstånd som kallas Subsyndromal depressivitet (SSD) och som inte riktigt svarar upp till gränserna eller kriterierna för syndromal (=egentlig) depression.
Under de senaste 20 åren har det gjorts allt fler studier för att kartlägga och förstå SSD, och ett återkommande resultatmönster har varit att graden av lidande, påverkan på livskvalitet, och funktionsnedsättningar av SSD är på en nivå mellan syndromal depression och icke-depression. Kritiker har påpekat att dagens diagnossystem inte förmår att tillräckligt väl skilja mellan det friska och det sjuka inom området psykisk ohälsa, med konsekvenser att psykiskt lidande personer får för lite hjälp (falskt negativa) – men även att det normala livet och åldrandet felaktigt klassificeras som depressiv sjukdom (falskt positiva eller s.k. medikalisering).
SSD motsvarar en gråzon mellan det friska och det sjuka, och bristande förståelse av SSD leder fortlöpande både till falskt positiva och falskt negativa bedömningar då sjukvården klassificerar personer med depressiva tecken.
Även om det nu gjorts många studier av SSD bland äldre personer, så är flertalet av dessa studier gjorda på yngre äldre (ålder 60-80år), medan det är mycket få studier som undersökt SSD bland äldre äldre (ålder 80+). Ett flertal aspekter av livet förändras mellan dessa åldersintervall, och medan den förra åldern karakteriseras av bibehållen hälsa, socialt engagemang och självständighet, så kännetecknas äldre äldres situation av multisjukdom, kroppslig och psykisk skörhet, funktionsnedsättningar och ökande omsorgsberoende.
Mot bakgrund av att befolkningsutvecklingen går mot en ökande andel äldre äldre personer i samhället blir det alldeles särskilt viktigt att vi skall bättre förstå, förebygga och hantera depressivitet och SSD hos äldre äldre i framtiden. Avhandlingsarbetets syfte är att genom flera olika studier undersöka SSD hos äldre äldre personer. Först en intervjustudie om kvalitativa aspekter av SSD, sedan en tvärsnittsstudie om markörer för att identifiera SSD och en hälsoekonomisk studie av vårdkonsumtion vid SSD, och vi jobbar nu med en långtidsuppföljning av hälsa och sjuklighet hos personer med SSD bland äldre äldre personer. Preliminärt kommer arbetet med att slutföra den fjärde delstudien, och att färdigställa själva avhandlingen, att genomföras under våren 2018 inför disputation.
Niclas Stensson, IMH
Födelseort: Norrköping
Biomarkörer vid långvarig generaliserad smärta sökes
Ungefär var femte person i den vuxna befolkningen är drabbad av långvarig smärta vilket gör den till ett stort hälsoproblem. Vi undersöker hur långvarig generaliserad smärta som personer med fibromyalgi upplever kan vara kopplad till vissa kroppsegna lipider som visats påverka inflammation och smärta.
I en multicenterstudie där plasmaprover samlats från kvinnor med fibromyalgi (120 st) och kontroller (120 st) från tre städer (Stockholm, Göteborg, Linköping) vill vi undersöka om nivåer av dessa lipider skiljer sig mellan patienter och friska.
Syftet med forskningen är att få en ökad förståelse för vad dessa lipider har för roll vid långvariga smärttillstånd och kan i framtiden leda till både bättre diagnostiska möjligheter och bättre behandling.
Anslag till post-doc, 200 000 kr under tre år, totalt 600 000 kr
Pontus Henriksson, IMH
Födelseort: Göteborg
Healthy Moms trial: en randomiserad kontrollerad studie för att främja hälsosam livsstil och viktuppgång under graviditeten
Bakgrund: Studier från många länder inklusive Sverige visar att mellan 30-50 % av alla gravida kvinnor går upp mer i vikt under graviditet än rekommenderat. En alltför kraftig viktökning ökar risken för graviditetskomplikationer såsom graviditetsdiabetes och kejsarsnitt, men också för fetma hos mamman och hennes barn på lång sikt. Nyligen har intresset ökat för att använda mobiltelefonapplikationer (appar) för att främja en god livsstil. Sådan teknik har även stor potential för att kunna förbättra mat- och -motionsvanor hos blivande mammor. Därför undersöker denna studie, ”HealthyMoms trial”, effekten av en mobilapp på a) gravida kvinnors viktökning, kroppsfettshalt, blodsocker, kostvanor och fysiska aktivitet b) barnets kroppsfettshalt efter förlossningen.
Genomförande/metoder: Gravida kvinnor som kommer till inskrivning i mödrahälsovården i Linköping/Motala erbjuds att delta i studien. Kvinnor som tackar ja lottas slumpmässigt till att ingå i en kontrollgrupp eller en interventionsgrupp (300 i varje grupp). Interventionsgruppen får tillgång till ett 6 månader långt mobiltelefonbaserat program som syftar till att främja hälsosam viktuppgång samt kost- och motionsvanor. Programmet (appen) innehåller information, möjlighet att registrera matvanor, fysisk aktivitet och vikt med individuell feedback, samt möjlighet att ställa frågor till barnmorska och dietist.
Nytta/vinst av projektet: Det här projektet kommer att utvärdera en unik mobiltelefonbaserad intervention riktad till blivande mammor. Om HealthyMoms appen är effektiv för att främja hälsosam viktuppgång har den stor potential att kunna användas inom mödrahälsovården i hela Sverige. Att kunna erbjuda ett sådant hjälpmedel för blivande mammor kommer vara mycket värdefullt för mammors och barns hälsa. Med tanke på att det i Sverige föds cirka 100 000 barn varje år, har vårt projekt stor potential att komma många människor till del och projektet har därför även potential att kunna motverka några av våra stora folksjukdomar såsom fetma och diabetes.
105 000 kr under tre år, totalt 315 000 kr
Anne Kunath, IMH
Födelseort: Naumburg/Saale, Tyskland
Betydelsen av kallikrein 7 i bukaortaaneurysm och åderförkalkning
Hjärtkärlsjukdomar, fetma och diabetes utgör de vanligaste folksjukdomarna och bidrar med en sämre livskvalité, ökad sjuklighet och död. Bukaortaaneurysm eller sk åderbrock på stora kroppspulsådern är en kärlsjukdom som förekommer hos ca 6% av befolkningen och som i stor grad påverkas av åderförkalkning, fetma och diabetes.
Detta projekt har som målsättning att ta reda på mer om de bakomliggande cellbiologiska mekanismerna för bukaortaaneurysm och åderförkalkning, med fokus på inflammation och signaleringsvägen av en hittills ostuderad faktor vid hjärt-kärlsjukdom och bukaortaaneurysm, nämligen enzymet Klk7. Detta projekt avser att hitta nya behandlingsstrategier och läkemedelskandidater som förhoppningsvis kan öka möjligheterna för individualiserad behandling.
Vi har potentiella läkemedelskandidater som ev kan påverka Klk7 signaleringen. Läkemedel mot aneurysm saknas helt i dagsläget. I min avhandling har jag studerat Klk7 hos möss och metabolt syndrom och denna musstam har jag nu tagit med mig till Linköping för att studera hjärt-kärlsjukdomar.
För att förstå de molekylära mekanismerna så kommer kliniskt patientmaterial, djurmodeller och celler att studeras med modern cellbiologisk teknik. Nära samarbete med kliniker vid Region Östergötland har hjälpt oss samla in det kliniska patientmaterialet. Klk7, kommer att studeras i både åderförkalkade kärl och bukaortaaneurysm för att förstå dess verkningsmekanismer vid sjukdomsutveckling och läkemedelsbehandling.
Jordi Serra, IKE
Födelseort: Girona, Spanien
Identifiering av diagnostiska markörer för tidig och personanpassad behandling av coloncancer
Eftersom CRC beror av ändrad samverkan mellan hundratals gener, som skiljer sig mellan olika patienter behövs analys av aktiviteten hos alla människans 20,000 gener för att utveckla sådana metoder. Under mitt doktorandprojekt i Barcelona lärde jag mig att analysera storskaliga om genaktivitet vid olika cancerformer, och inledde då ett samarbete med Centrum för Personanpassad Medicinering vid Linköping för att under mitt post doc projekt utveckla dessa metoder för tidig och individanpassad behandling av CRC.
Cancerrelevansen för mitt projekt ligger 1) i att det kan leda till biomarkörer för att med större säkerhet tidigt diagnostisera CRC och därigenom minska koloskopier av friska. Dess biomarkörer ska identifieras genom att konstruera datamodeller av enskilda patienters tumörer som i stor detalj beskriver genaktivitetsförändringar i tusentals enskilda celler tumören. Ett annat stort kliniskt problem är varierande svar på kemoterapi vid CRC.
Cancerrelevansen i projektet ligger också i att det syftar till att 2) använda modellerna för att identifiera biomarkörer för terapisvar, och därigenom personanpassad medicinering. Slutligen ligger cancerrelevansen i att metoderna troligen är generellt applicerbara för cancerdiagnostik- och behandling. Jag bedömer att det kommer att gå att visa klinisk genomförbarhet av det första målet inom tre år och lägga grunden för att nå de två andra målen efter denna tidsperiod.
Rosanna Chung, IMH
Födelseort: Hong Kong
Gröna grönsaker för hjärtats skull
Inflammation spelar stor roll för uppkomst av "åderförkalkning" och risk för hjärtinfarkt. Trots massiv läkemedelsbehandling har många patienter kvar en kronisk "tyst" inflammation i blodet efter hjärtinfarkt. Att äta mat med inflammationshämmande egenskaper, t ex medelhavskost, kan vara en attraktiv behandlingsmetod. Lutein är en antioxidant som finns rikligt i medelhavskost, fr a mörkgröna grönsaker såsom spenat.
Vi har nyligen visat att lutein kan hämma vita blodkroppars inflammationsaktivitet hos patienter som haft hjärtinfarkt. Vi har också sett att mängden lutein i spenaten kan påverkas av hur spenaten tillagas. Därför vill vi i detta projekt först studera hur olika matlagningsmetoder (kokning, mikrovågsugn etc) påverkar luteininnehållet i maten och även hur andra födoämnen som ingår i måltiden (kaffe, mjölk etc) påverkar kroppens upptag av lutein.
Nästa steg är att undersöka om spenat som tillagas och serveras på ett optimalt sätt kan minska inflammation hos patienter som haft hjärtinfarkt. Trettio patienter kommer att genomgå tre olika behandlingsperioder (4 veckor vardera), en period då de får rådet att tillaga spenat enligt våra recept och äta en portion minst 5 dagar per vecka, en period då de får en tablett lutein (10mg) varje dag och en period då de äter sin vanliga kost. Inflammation mäts i blodet före och efter varje 4-veckorsperiod.
Resultaten kommer att ge oss värdefull kunskap om hur mörkgröna grönsaker såsom spenat kan fungera som inflammationshämmande behandling.