En orkidé lockar till sig en geting med falska löften om sexuellt utbyte. Fenomenet lyfts fram av Jami Weinstein som ett exempel på transsex, där även artgränser överskrids.
Det var när hon upptäckte en felöversättning, från engelska till franska, av ordet ”transgender” som hon leddes in på sitt nuvarande forskningsspår. Översättningen blev ”transgenre”. Hon fann att orden gender och genre har ett gemensamt ursprung i latinets genus. Ord för kön, typ, släkte, familj och art ligger alltså etymologiskt snubblande nära varandra.
Jami Weinstein är filosof och LiU-forskarassistent i genusstudier vid Tema Genus. Hon leder forskargruppen i zoontologi. Ontologi är läran om varandet och zoo antyder att det inte bara handlar om människans varande, utan även djurens. När vi talas vid första gången har hennes egen hund just dött, 17 år gammal. Det är tufft, säger hon, sorgen är svår.
Jami Weinstein utmanar den bild vi har av människan som unik och skild från andra varelser på jorden. I sin forskning attackerar hon de stora frågorna: Vad är en människa? Vad är liv? För att förstå det måste vi leta i gränstrakterna och över gränserna, säger hon. Vi måste gå utanför vad vi upplever som det mänskligas gränser, vända upp och ner på saker vi tar för givna och bryta upp strikta indelningar, inte bara mellan kön utan också mellan arter.
- Den humanism som vi ärvt från upplysningstiden beskriver människan som rationell och oberoende, en fri individ som ansvarar för sina egna beslut. Det är ju också den bild av människan som ligger till grund för den nyliberala politiska ideologin.
Men den bilden håller på att krackelera, fortsätter hon. Vi är inte så rationella och fria som vi kanske tror. Vi styrs av våra affekter och är i högsta grad beroende av vår omgivning.
I ett stort forskningsprojekt, kallat "Konfliktzoner: Folkmord, utrotning och det omänskliga", utforskas just dessa gränser för det mänskliga och arters utplåning. Projektet engagerar ett 40-tal forskare i flera länder och från många olika discipliner.
- Konfliktområden kan syfta på både politiskt oroliga områden och det faktum att människan är i konflikt med stora delar av sin omgivning; klimat, miljö, energi, finanser – på flera områden ser vi systemkonflikter som hotar att leda till kollapser.
- Alla arter utplånas förr eller senare. Det gäller också människan. Om vi verkligen insåg det tror jag det skulle förändra vårt sätt att se på livet och på världen.
Som filosof ser hon sin uppgift inte bara att finna sanningen utan också att använda den för att förbättra det mänskliga livet. Hon använder sina teoretiska resonemang till att analysera politiska och etiska frågor. Däremot arbetar hon inte med empiriska undersökningar.
- Ni fäster så stor vikt vid empiriska studier här i Sverige, säger hon. Ni verkar tycka att all seriös forskning måste vila på empiri. Men det är också ett begränsande synsätt som härstammar från upplysningstiden. Hon kritiserar den klassiska bilden av vetenskapsmannen som hittar sanningen genom objektiva observationer av verkligheten.
- Den som observerar är en del av processen och det finns inget som heter objektivitet, konstaterar hon. En empirisk undersökning bevisar ingenting. Man måste ändå ha en hypotes och utveckla bra argument. De kommer i sin tur att styra hur man väljer ut och analyserar sina data.
- Visst tittar jag på empiriska undersökningar. Men empiri kan inte besvara mina frågor.
Hon konstaterar också att hennes forskning inte är särskilt marknadsmässig, vilket dock inte betyder att den är onyttig, tvärtom. Ett exempel är frågan om samhället ska stödja potenshöjande medel som Viagra, kontra medel för födelsekontroll, som p-piller. Här behövs en analys av vad som är genuint mänskligt.
- Båda syftar till samma sak, nämligen att kunna ha bekymmersfritt sex. Men vi hamnar snabbt i frågan om vad som är mänskligt och normalt. Är det ”normalt” att vilja ha sex utan att riskera bli med barn? Är det ”normalt” att vilja ha sex för en äldre man som förlorat förmågan till erektion?
- Med min forskning hoppas jag kunna rucka på en del förutfattade meningar och på det sättet bidra till att förändra människors sätt att tänka.
Orden genus, gender och genre är för övrigt också släkt med ordet generisk som betyder ”allmän”. Att kategorisera levande varelser utifrån deras sexuella funktion är begränsande, skriver hon (där fick Linné!). ”Sexuell reproduktion utgör trots allt bara några procent av all reproduktion av levande varelser på jorden”. Gränsöverskridandet är mera typiskt för reproduktionen, eller som hon skriver ”the transspecies, transversal, transducing, transgressive transmission of genetic material”.
Jami Weinsten trycker på vårt ömsesidiga beroende och allt som förenar oss alla varelser på jorden. Hon talar om ”intervider” istället för individer. I likhet med den post-humanistiska genusforskningen vill hon ta feminismen och genusforskningen ut ur och bortom kategoriseringarnas förbannelse
/Anika Agebjörn
Det var när hon upptäckte en felöversättning, från engelska till franska, av ordet ”transgender” som hon leddes in på sitt nuvarande forskningsspår. Översättningen blev ”transgenre”. Hon fann att orden gender och genre har ett gemensamt ursprung i latinets genus. Ord för kön, typ, släkte, familj och art ligger alltså etymologiskt snubblande nära varandra.
Jami Weinstein är filosof och LiU-forskarassistent i genusstudier vid Tema Genus. Hon leder forskargruppen i zoontologi. Ontologi är läran om varandet och zoo antyder att det inte bara handlar om människans varande, utan även djurens. När vi talas vid första gången har hennes egen hund just dött, 17 år gammal. Det är tufft, säger hon, sorgen är svår.
Jami Weinstein utmanar den bild vi har av människan som unik och skild från andra varelser på jorden. I sin forskning attackerar hon de stora frågorna: Vad är en människa? Vad är liv? För att förstå det måste vi leta i gränstrakterna och över gränserna, säger hon. Vi måste gå utanför vad vi upplever som det mänskligas gränser, vända upp och ner på saker vi tar för givna och bryta upp strikta indelningar, inte bara mellan kön utan också mellan arter.
- Den humanism som vi ärvt från upplysningstiden beskriver människan som rationell och oberoende, en fri individ som ansvarar för sina egna beslut. Det är ju också den bild av människan som ligger till grund för den nyliberala politiska ideologin.
Men den bilden håller på att krackelera, fortsätter hon. Vi är inte så rationella och fria som vi kanske tror. Vi styrs av våra affekter och är i högsta grad beroende av vår omgivning.
I ett stort forskningsprojekt, kallat "Konfliktzoner: Folkmord, utrotning och det omänskliga", utforskas just dessa gränser för det mänskliga och arters utplåning. Projektet engagerar ett 40-tal forskare i flera länder och från många olika discipliner.
- Konfliktområden kan syfta på både politiskt oroliga områden och det faktum att människan är i konflikt med stora delar av sin omgivning; klimat, miljö, energi, finanser – på flera områden ser vi systemkonflikter som hotar att leda till kollapser.
- Alla arter utplånas förr eller senare. Det gäller också människan. Om vi verkligen insåg det tror jag det skulle förändra vårt sätt att se på livet och på världen.
Som filosof ser hon sin uppgift inte bara att finna sanningen utan också att använda den för att förbättra det mänskliga livet. Hon använder sina teoretiska resonemang till att analysera politiska och etiska frågor. Däremot arbetar hon inte med empiriska undersökningar.
- Ni fäster så stor vikt vid empiriska studier här i Sverige, säger hon. Ni verkar tycka att all seriös forskning måste vila på empiri. Men det är också ett begränsande synsätt som härstammar från upplysningstiden. Hon kritiserar den klassiska bilden av vetenskapsmannen som hittar sanningen genom objektiva observationer av verkligheten.
- Den som observerar är en del av processen och det finns inget som heter objektivitet, konstaterar hon. En empirisk undersökning bevisar ingenting. Man måste ändå ha en hypotes och utveckla bra argument. De kommer i sin tur att styra hur man väljer ut och analyserar sina data.
- Visst tittar jag på empiriska undersökningar. Men empiri kan inte besvara mina frågor.
Hon konstaterar också att hennes forskning inte är särskilt marknadsmässig, vilket dock inte betyder att den är onyttig, tvärtom. Ett exempel är frågan om samhället ska stödja potenshöjande medel som Viagra, kontra medel för födelsekontroll, som p-piller. Här behövs en analys av vad som är genuint mänskligt.
- Båda syftar till samma sak, nämligen att kunna ha bekymmersfritt sex. Men vi hamnar snabbt i frågan om vad som är mänskligt och normalt. Är det ”normalt” att vilja ha sex utan att riskera bli med barn? Är det ”normalt” att vilja ha sex för en äldre man som förlorat förmågan till erektion?
- Med min forskning hoppas jag kunna rucka på en del förutfattade meningar och på det sättet bidra till att förändra människors sätt att tänka.
Orden genus, gender och genre är för övrigt också släkt med ordet generisk som betyder ”allmän”. Att kategorisera levande varelser utifrån deras sexuella funktion är begränsande, skriver hon (där fick Linné!). ”Sexuell reproduktion utgör trots allt bara några procent av all reproduktion av levande varelser på jorden”. Gränsöverskridandet är mera typiskt för reproduktionen, eller som hon skriver ”the transspecies, transversal, transducing, transgressive transmission of genetic material”.
Jami Weinsten trycker på vårt ömsesidiga beroende och allt som förenar oss alla varelser på jorden. Hon talar om ”intervider” istället för individer. I likhet med den post-humanistiska genusforskningen vill hon ta feminismen och genusforskningen ut ur och bortom kategoriseringarnas förbannelse
/Anika Agebjörn