Övning med DigEmergo-simulatorn, som Jonas Rybing utvecklade.Första disputationen
Den 19 april disputerade Jonas Rybing med doktorsavhandlingen Studying Simulations with Distributed Cognition vid Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet. Därmed är han också den första doktorand som disputerat inom ramen för forskningscentret CARER vid Linköpings universitet.
Rybing har studerat simuleringsmiljöer (ETS) som används av sjukvårdspersonal för att träna katastrofmedicinskt ledningsarbete. Simuleringarna utförs analogt där personalen övar med hjälp av stora whiteboardtavlor där fysiska figurer flyttas runt och symboliserar skadade, räddningspersonal och olika fordon.
Till grund för studien använde Rybing en teori om det mänskliga tänkandet som ”distribuerad kognition”, vilken betonar externa faktorer som miljö, verktyg och kultur som viktiga för kognitionen. Ett förenklat exempel är hur inköpslistor kan ta över en del av hjärnans funktion (att minnas) och tilldela den en annan uppgift (att läsa listan). En traditionell syn på tänkandet uppfattar det tvärtom som mer eller mindre oberoende av omgivningen; något som enbart tillskrivs hjärnan och dess interna processer.
Många aspekter
Jonas Rybing, CARER:s första doktor.Med ett distribuerat synsätt blir det viktigt att lägga in aspekter som till exempel sociala faktorer, miljö och kultur för att få simuleringarna så noggranna som möjligt.
- Verktygen för övningarna är enkla, men ändå skapar de ett stort engagemang. Inom sjukvården är man också nöjd med hur de fungerar, säger Jonas Rybing som samarbetade med Katastrofmedicinskt centrum, KMC, i forskningsarbetet.
- Den här studien har framför allt visat hur och varför simuleringarna funkar när de kopplas till den mänskliga kognitionen. Den har också pekat på en del möjliga förbättringar.
En följd av den teoretiska studien blev att Rybing var med och utvecklade ett digitalt system, DigEmergo, för att träna och utvärdera katastrofmedicinsk ledning. Systemet finns i dag hos KMC och kan komma att komplettera ETS-övningarna i framtiden.
Bättre och sämre
Jämfört med ett analogt system har det digitala både för- och nackdelar.
Figur använd vid ETS-simuleringar.- Digitalt får du uppgifter automatiskt, till exempel olika insatstider, som annars måste klockas för hand. Det är ett stort plus. Å andra sidan kan det vara en fördel med fysiska figurer som man kan ta med sig och gå undan en liten stund för att fundera, säger han.
Huvudhandledare för studien var Magnus Bång, medan Erik Prytz, Sofie Pilemalm och Henrik Eriksson var bihandledare. Efter disputationen har Jonas Rybing lämnat Linköpings universitet och arbetar i dag på Saab i Karlskrona.
- Men jag vill gärna ha en dialog med KMC hur DigEmergo kan användas och utvecklas i framtiden, säger han.
