Efterfrågad demokratiprofessor

Hur skapas en gemensam grund och tilltro till samhället när alla kan välja sina egna nyhetsflöden via sociala medier? Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap och demokratiforskare, är efterfrågad både som forskare och föreläsare.

Elin Wihlborg, professor StatsvetenskapCivilminister Ardalan Shekarabi vill anlita dig som forskarexpert, du inleder samarbete med politiska krönikören Lotta Gröning och du hörs mycket i medier. Vad gör dig så het just nu?
- Jag forskar om hur demokrati och offentlig förvaltning påverkas och utvecklas när vi använder digitala medier och det är ju ett högaktuellt ämne. Utifrån olika fall jag studerat är jag ute och föreläser om hur samhället kan ta tillvara digitaliseringens möjligheter, men också om vilka problem den skapar. Mycket blir enklare när vi kan använda exempelvis tjänster på nätet, men det skapar också nya problem.

Vilka då?
– Alla är inte med på digitaliseringståget, till exempel. Närmare en miljon lever i ett digitalt utanförskap på olika sätt. P1 Morgon intervjuade mig nyligen om ett projekt som vi följt och som handlar om ett försök med digitala biblioteksbussar i Östergötland. Människor ska kunna komma till dem och få pröva på och lära sig om ny teknik och samhällstjänster, som att betala räkningar eller fylla i blanketter. För om man inte klarar dagens teknik så blir det både svårare och dyrare att leva. De här digitala bussarna är bara ett litet exempel på hur man kan jobba med inkludering i vårt digitala samhälle, men vi behöver tusentals olika sätt. Det handlar om att bibehålla tilltron till den offentliga servicen och ge den legitimitet – en viktig demokratifråga, alltså.

Du föreläser också om hur sociala medier påverkar demokratins utveckling.
– Ja. Den gemensamma verklighetsbild folk hade på Hylands hörna-tiden är helt borta idag. Då förmedlades nyheter och underhållning via en och samma kanal, det gav människor ett kitt och en gemensam referensram. Idag skapar vi våra egna nyhetsflöden via sociala medier och det gör att vi har vitt skilda uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det finns absolut fördelar med det, men hur skapar vi gemenskap för det allmänna, för vårt samhälle när vi ser så olika bilder av det som vi uppfattar som ”verkligheten”? Hur skapar vi en gemensam grund som gör att vi känner tilltro till samhällets institutioner och en förståelse för samhällets utveckling? Vad gör att vi tar ett gemensamt ansvar och är villiga att betala skatt, till exempel?
– Som forskare måste vi försöka förstå och tolka vad som sker, sedan är det upp till politikerna att hitta lösningar på de problem som de prioriterar.

Har ni forskare redskapen för att kunna analysera det som händer idag, både nationellt och internationellt?

– Nej, inte alltid. Statsvetenskapliga teorier fungerar idag inte fullt ut, det märkte vi till exempel med Brexit och valet av Trump. Vi har inte kunnat förklara det som hände i de fallen. Vi är fast i en gammaldags förklaringsmodell om hur samhället och demokratin fungerar. Varje tid är speciell, det behövs ytterligare steg i våra teorier att förklara samhället. För vår del handlar det om att få med digitaliseringen i teoribygget, men det tar tid att skapa en teori. Vi arbetar därför på tvären med kollegor i flera andra ämnen. Det gäller att få in en förståelse för helheten och inte fokusera på enskilda skeenden eller perspektiv. Varje tid har sina speciella frågor och för min personliga del blir jag som forskare triggad av det. Det är en förmån att få vara med och studera och analysera just de problem och utmaningar vi har idag och förhoppningsvis kunna bidra till ett lite bättre samhälle.

Och var kommer journalisten Lotta Gröning och civilministern in i bilden?
– Jag samarbetar med Lotta Gröning som har disputerat i historia. I ett nytt femårigt projekt ska vi jämföra industrialiseringen och den välfärdsstat som växte fram då, med hur vi idag kan skapa välfärd i det digitala samhället. Vi ska också jobba med att föra ut kunskap om digitalisering till politiker och andra inom offentlig förvaltning. Det behövs hjälp med att omsätta kunskapen till praktiska lösningar. Civilministern har visat intresse för de här frågorna och har därför hört av sig till oss för ett samarbete.