Etnokulturellt perspektiv på demens

Den 21 oktober är det åter dags för en seminariedag kring demens. Denna gång på tema etnicitet och med ett etnokulturellt perspektiv på att leva med demenssjukdom.

För fjärde gången arrangerar nu Centrum för demensforskning vid LiU, CEDER, en öppen och kostnadsfri seminariehalvdag där man presenterar pågående forskning för yrkesverksamma och intresserad allmänhet. Syftet med dagen är att göra den forskning som bedrivs tillgänglig för de som, på olika sätt, berörs av den.

En grupp dementa på guidning i byggnad– Den här gången är temat etnicitet, vilket är ett av forskningsspåren på Ceder. Människors etnokulturella bakgrund kan spela in för hur man förstår och förhåller sig till demenssjukdomar och de som får dem. Genom att se på de sociala och kulturella aspekterna av att leva med en demenssjukdom, kan vi lära om både identitet och meningsskapande, men också hur detta tar sig praktiska uttryck i exempelvis om man använder sig av den kommunala omsorgen och hur man vill att den ska vara utformad, säger Lisa Strandroos, doktorand vid Ceder och en av arrangörerna.

Under sex halvtimmasföreläsningar på eftermiddagen den 21 oktober tar forskarna upp både etnokulturella aspekter av att leva med en demenssjukdom, och vad det kan innebära att inte dela talspråk med sin omgivning.

– Personer som inte har svenska som förstaspråk kan ha det extra besvärligt, eftersom människor med demenssjukdom ofta förlorar sina andraspråk. Ett exempel är komplikationerna som kan uppstå vid diagnosticeringen av demenssjukdomar. Dels blir det svårare för läkarna att bedöma en persons kompetens när samtalet sker genom en tolk. Dessutom har testerna man använder ofta inslag kopplade till svensk kontext, vilket så klart kan göra dem svårare för personer som inte är helt bekanta med denna, fortsätter Lisa Strandroos.

Det blir programpunkter som tar upp vardagen med demenssjukdom, flerspråkighet inom omsorg och utredningar, betydelsen av traditioner och kulturellt meningsfulla aktiviteter, samt exempel på etniskt profilerad demensomsorg och reflektioner kring detta.

Lisa Strandroos eget avhandlingsarbete är inriktat på vardagsliv på demensboende och hon medverkar också på seminariedagen med en föreläsning om flerspråkig interaktion och olika kommunikativa resurser.


Publicerad 2015-10-14