Foto: Peter ModinVägen mot hållbar stadsutveckling är både lång och krokig. I landets kommuner pågår en mängd projekt, men trots den goda viljan är det inte alltid resultatet bidrar till det övergripande målet, hållbar stadsutveckling.- Det är svårt att skapa mål och planer i kommuner, de har ofta en mängd projekt som inte hänger ihop, konstaterar Paul Fenton, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik som nyligen presenterat sin licentiatavhandling.
Fem viktiga faktorer
Han har studerat planeringsprocesserna för energi- och klimatfrågor i ett antal svenska kommuner, stora och små, hur de tar fram processerna, hur de involverar intressenter och medborgare och också vad de får ut för resultat.Fem faktorer har han identifierat som viktiga för slutresultatet:
- Kommunens eller aktörernas kapacitet att arbeta för en hållbar stadsutveckling
- Mandatet att göra det
- Tillgängliga resurser, såväl pengar som kompetens
- Processernas omfattning och önskat resultat
- Den kollektiva viljan att uppnå en hållbar stadsutveckling
- Vi har sett hur de här fem faktorerna finns med i spelet. Mobiliseras de i kommunhuset är de i alla fall medvetna om vart de ska och det är mer sannolikt att de hittar åtgärder som också är förankrade i verkligheten, säger han.
Enkät till kommunerna
Inom forskningsprojektet HEKSA, Hållbara energi- och klimatstrategier, lett av universitetslektor Sara Gustafsson, skickades också en enkät ut till 66 kommuner, alla med ambitioner att arbeta för hållbar utveckling. Svar kom in från 60 kommuner och resultatet ligger som en viktig del i Paul Fentons licentiatavhandling.Enkätsvaren visar bland annat att de allra flesta kommuner drar in kommunala bolag i hållbarhetsarbetet, men mycket få, ungefär en av fem, bjuder in lokal industri, engagerade medborgare eller andra intressenter utanför kommunhuset att delta.
Paul Fenton konstaterar i sin avhandling att kommunerna ser sig som ägare av problemet, medan det ofta är privata aktörer eller lokal industri som bäst kan bidra till en effektiv lösning.
- Ju fler intressenter som dras in tidigt, desto större legitimitet får projektet och desto större blir sannolikheten att det resulterar i konkreta åtgärder som leder mot ökad hållbarhet, säger Paul Fenton.
Teknik löser inte alla problem
Enkäten visade också att de bästa besluten inte alltid är politiskt gångbara och att man då söker andra lösningar. Oftast är det då ny teknik som ska lösa problemen.- Det är inte alltid så klokt att lita på att ny teknik ska lösa alla problem. Det finns även andra värden, säger han.
Det är lång väg kvar innan vi ens kan börja tala om att vi arbetar för en hållbar stadsutveckling, anser Paul Fenton, som också känner frustration över hur långsamt det går.
- För att uppnå hållbar utveckling krävs allvar, mod och vilja. Det som pågår just nu är ohållbar utveckling. Mycket görs idag av god vilja, men som motverkar det man vill uppnå. En hållbar stadsutveckling innebär exempelvis inte att vi ska behöva åka bil vart vi än ska.
Ett annat problem är att det mesta av arbetet sker i projekt, vilket innebär att det inte finns någon kontinuitet.
- Vi forskare kan inte göra så mycket annat än studera och titta på, och riva upp lite damm då och då. Men det behöver skapas mer relevanta processer i kommunerna och förhoppningsvis kan avhandlingen ändå ligga som grund, säger han.
Five factors for urban sustainability, exploring influences on municipal strategic planning, Paul Fenton, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, 2014.
HEKSA, avslutades dec 2012
