Det är trångt i det Europeiska luftrummet och trängre lär det bli allt eftersom flygtrafiken ökar. EU-kommissionen driver på arbetet för att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum, bland annat inom EU-programmet SESAR. Till år 2020 ska det finnas plats för tre gånger så många flygplan, säkerheten ska ha förbättrats med en faktor tio, kostnaderna för flygtrafiktjänsten ska ha halverats och miljöpåverkan ha minskats med tio procent.Fler i luften samtidigt
Valentin Polishchuk, docent och universitetslektor på avdelningen för kommunikations- och transportsystem, Campus Norrköping, ska nu med full kraft kasta sig in i uppgiften att i samarbete med LFV studera hur det här kan gå till. Framför allt handlar det om att hitta system som gör att fler plan kan vara i luften samtidigt utan att på minsta sätt äventyra säkerheten.
– Det handlar om att kunna samordna, leda och övervaka flygtrafiken, om att optimera rutter och scheman. Idag har vi ofta för många plan på ett ställe, säger Valentin Polishchuk,
I det här sammanhanget är inte tekniken någon begränsande faktor, GPS:er och datalänkar finns på plats, det är snarast en mängd andra faktorer som försvårar samordningen, som mängden flygbolag, att alla länder vakar över sina luftrum, att det är olika standard på utrustningen i planen, flygplatserna har olika system och som inte det vore nog måste flyget också ta hänsyn till det ofta ganska nyckfulla vädret.
Välinformerade beslut
Det Valentin Polishchuk och hans forskargrupp bland annat ska studera är stöd för det som kallas collaborative decision making, det vill säga ett system där flygbolagen själva har så mycket information att de kan fatta väl informerade beslut. Det handlar om att ta fram ett effektivt beslutsstöd där det gäller att veta vilken information som behövs vid vilket tillfälle, men också hur tillförlitlig informationen är; hur mycket information vill flygbolagen släppa ifrån sig och vilken kvalitet har den?
En möjlighet att sköta samordningen, i alla fall över det Europeiska luftrummet, kan vara att auktionera ut avgångstider och rutter, ett annat är att prioritera de flygplan som är mest välutrustade. Ju bättre utrustat ett plan är, desto bättre service kan bolaget förvänta sig.
Huvudmålet är att passagerarna ska komma fram säkert och i rätt tid. Med tanke på olika väderfenomen som vi inte rår på, men som i hög grad påverkar flygrutterna, handlar det också om att kunna planera för avvikelser.
– En robust planering kräver att det alltid finns en plan B, konstaterar Valentin Polishchuk.
Stort matematikintresse
Valentin Polishchuk har själv gjort en intressant resa, han är född och uppvuxen i Kiev, Ukraina, pluggade i Moskva där han också arbetade med forskning på ett atomsäkerhetsinstitut. Han kom som doktorand till Stony Brook University i New York år 2000, doktorerade i tillämpad matematik och statistik år 2007 och flyttade så småningom till Universitetet i Helsingfors som chef för deras Computational Geometry lab.
– Jag har alltid varit intresserad av matematik och geometri och i mitt doktorandarbete tillämpade jag de matematiska teorierna just på trafikplanering av flyg och det väckte mitt intresse, säger han.
När så en lektorstjänst med exakt rätt profil dök upp på Linköpings universitet tvekade han inte länge. Just nu delar han sin tjänst mellan avdelningen för kommunikations- och transportsystem, Campus Norrköping, och labbet i Helsingfors. Det finns doktorander kvar att handleda och andra åtaganden som måste fullföljas, men från augusti i år ska han bli Östgöte på heltid då även familjen flyttar hit.
Nära samarbete med LFV
En av alla de saker han uppskattar med LiU är närheten till industrin, och i det här fallet samarbetspartnern LFV. LiUs vice rektor Peter Värbrand och LFVs generaldirektör Thomas Allard skrev alldeles före jul under en överenskommelse om utvidgat samarbete mellan LiU och LFV.
– Det finns ett gap mellan akademin och industrin. Det måste finnas förståelse för att vi ska kunna publicera vetenskapliga resultat samtidigt som det naturligtvis finns konkreta problem som LFV vill få lösta. Men i och med samarbetsavtalet vet vi att båda parter vill få detta att fungera och jag ser verkligen fram emot det samarbetet, säger han.
För LFVs del handlar det om att få resultat att ta med in i SESAR (Single European Sky ATM Research), ett europeiskt samarbetsprojekt där det övergripande målet är att skapa ett gränslöst och fullt harmoniserat luftrum för flyget i Europa till 2020.
– Ett viktigt och intressant projekt, säger Valentin Polishchuk.
