Kan vi bekämpa allergiepidemin?
Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi
Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. De flesta studier har fokuserat på den mikrobiella miljön de första levnadsåren. Nya bevis talar dock för att även den gravida moderns mikrobiella omgivning är av stor betydelse. Vi studerar hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem. Vi skall även undersöka den allergiförebyggande effekten av tillförsel av probiotika till modern under graviditeten och till barnet under första levnadsåret samt av tillförsel av moderns bakterier till kejsarsnittsförlösta nyfödda.
Recept för att hitta atomära defekter
Joel Davidsson, doktorand i teoretisk fysik
Hur bakas de bästa muffinsen? Ett sätt att ta reda på det skulle kunna vara att låta en dator testa tusentals recept. Samma metod använder jag för att undersöka defekter i materialet kiselkarbid. I ett material kan det förekomma atomära defekter, atomer kan saknas eller vara på fel position. För att hitta dessa så gör vi datorsimuleringar, förutspår olika egenskaper och jämför med experiment.
Hållbar utveckling – livet på klotet om 50 år
Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi
Redan om 50 år måste vi klara av att föda dubbelt så många människor som vi gör idag. Trots att det idag lever närmare en miljard människor under hunger och svält. Klimatförändringen sker med en hastighet som fem gånger tidigare skapat massutdöende av arter på jorden. Utifrån olika databaser och vetenskap visar jag på orsaker till utmaningarna men tar även upp möjliga lösningar.
Preventivmedel – visst är det bra!
Jan Brynhildsen, professor i obstetrik och gynekologi
Vi lever i ett samhälle där vi tar för givet att man ska kunna ha sex utan risk för graviditet. Det är dock långt ifrån självklart. Många kvinnor kan/vill av olika skäl inte använda alla metoder. Många blir oönskat gravida. Vi studerar olika preventivmedels effekter hos kvinnor med olika medicinska tillstånd liksom hos kvinnor som genomgått abort eller fött barn. Syftet är att försöka hitta de optimala preventivmedlen.
Sådan ägare, sådan hund, även vad gäller stress
Lina Roth, universitetslektor i biologi
Hunden har följt människan genom historien under minst 15000 år och studier visar att den även följer dess ägare vad gäller övervikt och sjukdomar. Stress kan vara en stark orsak till att vi mår sämre och jag ger här en kort sammanfattning av stressfenomenet, hur man kan mäta stress, samt om min forskning där hundar har visat sig spegla ägarens stressnivåer.
Cellgym hjälper forskare att hitta nya läkemedel
Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin
Alla vet att det är bra att röra sig för att få ett starkt skelett. Detta förändrar sig snabbt när man blir sängliggande eller åker upp till rymden. Det finns andra situationer av mekanisk aktivitet som bryter ned skelettet. Vi har skapat ett gym för celler där vi kan utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar cellerna att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Vi använder detta system för att studera hur benceller svarar på läkemedel under mekanisk belastning.
Även tunga lastbilar med släp kan manövreras automatiskt
Oskar Ljungqvist, doktorand i reglerteknik
Lastbilschaufförer backar dagligen med släp, en uppgift som kan vara både tidskrävande och mentalt påfrestande. Jag visar ett rörelseplanerings- och reglerramverk, som gör att tunga lastbilar med släpvagn kan manövreras helt automatiskt. Ramverket är baserat på metoder från reglerteknik, robotik och matematisk optimering och det har implementerats och utvärderats på en fullskalig testplattform.
Automatiserad design förvandlar industrin
Johan Ölvander, professor i maskinkonstruktion
Med ett knapptryck kan datorn konstruera en flygplansvinge eller rita ett hus. Designautomation bygger på ett antal ”intelligenta lego-bitar”, där varje del utför sitt eget arbete, samarbetar och anpassar sig till alla andra delar. Varje bit motsvarar sedan en balk i en flygplansvinge eller en husvägg. Ingenjören definierar vad bitarna gör och sätter upp ett ramverk för alla delarna tillsammans.
Kemin som låter dig titta på Netflix i telefonen
Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi
Anledningen till att vi kan titta på något roligt i telefonen är att vi kan skicka data trådlöst. Det finns en gräns för hur mycket data som går att skicka. För att kunna skicka mera data behöver vi nya material som kan skapa signaler med högre frekvenser. Jag kommer att beskriva vårt arbete med att göra dessa material och samtidigt förklara den stora rollen kemi har för all elektronik.
Matematik och universums innersta struktur
Joakim Arnlind, biträdande professor i matematik
Rummet och tiden bildar tillsammans den väv som universum är uppbyggt av. Hur ser strukturen ut på mycket små avstånd? Sedan början av 1900-talet har fysiker försökt sammanföra två av de mest framgångsrika teorierna: Kvantmekaniken och Relativitetsteorin. Hur det ska göras är en öppen fråga, men vi måste förmodligen ändra vår syn på rum och tid helt och införa så kallad icke-kommutativ geometri.
Kan man vara fet i levern och i hjärtat?
Mattias Ekstedt, universitetslektor i gastroenterologi och hepatologi/överläkare
Att fetma ger ökad risk att få diabetes och hjärtsjukdom vet nog de flesta. Men det är stor skillnad mellan olika personer var i kroppen fettet finns. I vår forskning använder vi den senaste tekniken för att titta in i kroppen. Vi har möjlighet att se hur mycket fett som finns i kroppens olika organ och vill ta reda på hur detta skadar kroppen på lång sikt.
Yra höns och korkade hönshjärnor? Om personlighet och kognition hos höns
Hanne Lovlie, biträdande professor i etologi
Varför har djur personlighet? Varför skiljer sig individers kognition? Genom att undersöka höns och deras vilda anfader djungelhöns, spigg och syrsor får vi en bild av evolutionen av beteendevariation inom en art. Jag visar hur vi vetenskapligt ser att också djur har personlighet, orsaker och konsekvenser av detta, samt varför det finns optimistiska hönor, tröglärda kycklingar och kaxiga tuppar.
Kan man mäta stress i människors hår?
Tomas Faresjö, professor i samhällsmedicin
Vi lever i en tid med ett stressat samhälle, där stressen kryper långt in i vår vardag. Vi är rustade för att klara stress, men om man utsätts för stress under lång tid får det allvarliga hälsoeffekter. Vår forskargrupp har utvecklat en metod där vi biologiskt kan uppmäta stresshormonet kortisol i människors hår. Då kan vi gå bakåt i tiden och studera hur stressat människans liv varit, likt årsringarna på ett träd.
Att förstå den mänskliga faktorn för bättre blåljus
Erik Prytz, universitetslektor i kognitionsvetenskap
Blåljusorganisationer; räddningstjänst, ambulans och polis, har en viktig roll i samhället. Föreläsningen handlar om hur vi, med hjälp av vår kunskap om hur människor fungerar psykologiskt och fysiologiskt, kan förbättra blåljusorganisationerna. Vad ser personer egentligen när de tittar på en skadeplats? Hur påverkas utförandet av medicinska åtgärder av stress eller av ambulansens hastighet?
Optiska frekvenskammar
Tobias Hansson, biträdande universitetslektor i teoretisk fysik
Optiska frekvenskammar är laserljuskällor som fungerar som optisk linjal. Frekvenskammar ger en otrolig exakthet vid frekvensmätning, vilket gav Nobelpriset i fysik 2005. Idag utforskas kompakta frekvenskammar som kan användas inom detektering av exoplaneter, telekommunikation och spektroskopi. Jag beskriver den bakomliggande fysiken och forskningen för att utveckla tekniken med mikroresonatorer.