Förmiddag
Teknik och frivilliga släcker bränder och räddar liv
Sofie Pilemalm, biträdande professor i informatik
Otrygghet, kriminalitet och uppgivenhet påverkar många människors vardag i utsatta stadsdelar – samtidigt kämpar polis och räddningstjänst med resursbrist. Ett nytt projekt ger de boende kunskap och stöd att själva hjälpa till med att vända den negativa trenden och öka tryggheten. Så kallade civila insatspersoner (CIP) lärs upp i släckningsarbete och livräddning. Hur har projektet lyckats?
För dyrt? Flyktingar och framtiden
Karin Krifors, postdoktor i etnicitet och migration
Hur har olika kommuner ställt sig till att ta emot många flyktingar och vilken ekonomisk idé gör att politiker kommer fram till att vi inte har råd? Migranter behövs i Europeiska samhällen med en allt äldre befolkning och det blir ibland tydligt även för de mest invandringsfientliga partierna. En stark idé om ”sunda statsfinanser” i nutid gör det ändå svårt att investera i framtiden.
Hur upplever gymnasieungdomar med autism vänskap?
Tove Mattsson, doktorand i pedagogik
Våra vänskapsrelationer har stor betydelse för vårt välmående, men hur gör vi vänskap? Hur upplever ungdomar vänskap? Individer med autism upplever ofta svårigheter med sociala relationer. I presentationen beskrivs resultat från en studie om upplevelser av vänskap hos ungdomar med autism. Ungdomarna beskriver bland annat vänskap som svårt och påfrestande, men samtidigt livsviktigt.
Familjedynastier. Så blev Sverige rikt.
Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia och institutionell ekonomi
Familjeföretagen frodas som aldrig förr, med ledare vars kanske främsta egenskap är att ha fötts av föräldrar med efternamn som Stenbeck, Wallenberg, Bonnier och Kamprad. Vi vet dessutom att ägarmakten ofta går i arv, då blod är tjockare än vatten. Här finns alla de ingredienser som hör klassiska familjedramer till: kärlek och omsorg, passioner, hat och konflikter.
Barn och unga som upplever våld i hemmet
Ann-Charlotte Münger, docent i tema Barn
Kvinnomisshandel, eller det under senare år alltmer använda begreppet våld i nära relationer, har av WHO definierats som ett globalt folkhälsoproblem. Vad innebär det för barnen i familjen att uppleva/bevittna våld inom familjen och vad gör samhället för att motverka den här formen av psykisk barnmisshandel?
Bam! Serier i klassrummet: lärorikt och högljutt
Lars Wallner, postdoktor i pedagogik och didaktik
Serier har länge varit populär läsning, men används sällan i skolan. Genom film, tv-spel och tidningar når serie-berättelser idag fler och fler. Kombinationen av text och bild gör serierna till annorlunda läsning som kan roa, lära och provocera. Men kan man vara för gammal för att läsa serier? Eller är serier gammalmodigt?
Genus och teknik. Vilket kön har en krockdocka?
Ericka Johnson, professor i genus och samhälle
Kan teknologi ha ett kön? Eller är det bara användaren som har ett kön? Är det en fråga om användningsområdet? Eller målgruppen? Eller är kön inbyggt i själva designprocessen? Och är detta ett problem?
Hur lärde vi oss att överleva?
Hans Nilsson, professor i historia
Mänskligt liv har alltid varit bräckligt. På 1700-talet dog vartannat barn i Stockholm innan det fyllt ett år. Särskilt städerna var farliga platser. Länge var det mindre riskfyllt att leva på landet. Från början av 1800-talet blev chansen till liv bättre och idag blir de flesta riktigt gamla. Hur lärde vi oss att överleva?
Eftermiddag
Beslutsbotanik: förstå hur människor fattar beslut
Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi
Hur fattar vi beslut? Psykologisk och ekonomisk forskning visar att människor ofta överkonsumerar, sparar för lite och hjälper varandra för lite. Varför? Vi botaniserar kring den ekonomiska människan, den moraliska människan, den kännande människan och den informationsundvikande människan för att bättre förstå dess feltänk. Hur kan man hjälpa dem att fatta bättre beslut?
Satan som symbol för frihet och rättvisa
Fredrik Gregorius, universitetslektor i religionsvetenskap
Satan har ofta varit en symbol för den ultimata ondskan. Men för en växande grupp av människor står Satan för frihet, feminism och rättvisa – för uppror mot korrupta auktoriteter. Vad är modern satanism? Varför väljer människor att identifiera sig med ”mörkrets makter”? Och hur har detta blivit en kamp för mänskliga rättigheter?
Att fånga naturen
Emelie Fälton, doktorand i miljöförändring
Utanför stadens kärna slår den rot. Den distanserade och mystiska världen långt bortom vår egen. Omtalad som vild och vacker, men också som en oförutsägbar hemvist för andra icke-mänskliga varelser. Likt en upplysare besvarar den våra olösta mysterier och vi besöker den för att nå lugnet. Men vad är egentligen natur och hur kan vi förstå den som en värld skapad av mänskliga föreställningar?
En nyanserad bild av ungdomars psykiska hälsa
Sofia Kvist Lindholm, universitetslektor i pedagogik
En stor del av den statistik som ligger till grund för rapporter om ökande psykisk ohälsa bland unga visar inte alltid psykisk ohälsa utan övergående vardagliga besvär. Detta kan leda till att ungas mående missuppfattas och att insatser som ska främja psykisk hälsa riskerar att hamna snett. Det finns ett behov av att särskilja djupgående problem från dem av mer vardaglig karaktär.
Är internetbehandling lika effektivt som psykolog?
Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi
Att internet ändrat våra liv vet vi alla men det har även inneburit nya sätt att bedriva vård och behandling. En stor mängd forskning visar att internetbaserad psykologisk behandling fungerar. Exempel på ny forskning är den om tonåringar med psykisk ohälsa, behandling av ensamhet samt internetbehandling på olika språk.
Miljö: klimatpåverkan, sårbarhet och anpassningsbehov
Mattias Hjerpe, universitetslektor i Tema miljöförändring
Hur ställer man bäst om städerna i fossilfri och klimatrobust riktning? Hur påverkas vi som bor i städer av till exempel en värmebölja? Vilka är de viktigaste åtgärderna för att minska sårbarheten? Vad är rätt stöd vid rätt tidpunkt? Genom samverkan har forskarna upptäckt relevanta frågor som behöver besvaras för att vi ska få veta vad som måste göras.
Rum, platser och världar i populärfiktion
Emma Eldelin, universitetslektor i litteraturvetenskap
Populärfiktionens berättelser är ofta förknippade med vissa typer av platser, rum och miljöer: deckaren med storstaden, fantasyberättelsen med skapandet av främmande världar och med deras geografi och karta, spökhistorien med det hemsökta huset. Vilken betydelse har rummet och platsen i populärfiktionen, och hur formar den våra föreställningar om rummet bortom litteraturen?
Snapchat förändrar världen
Lotta Gröning, adjungerad universitetslektor i ekonomisk historia
De sociala medierna förändrar våra liv: Många organiserar sig efter intresse och enskilda frågor istället för i partier. Arbetet är där du är och självkörande bilar kan ta dig till träningen. Robotar kliver in i vården, på fabrikerna och redaktionerna. Du ska kunna lösa problem som du inte har en aning om, och då behöver du samarbetsförmåga och social kompetens. Hur kommer det fungera?