Föreläsningar 24 oktober - Populärvetenskapliga veckan 2019

Torsdagen den 24 oktober är temat naturvetenskap, teknik, data och medicin. Här hittar du information om vilka föreläsningar som ges. 

Tre barn i varje klass – om sexuella övergrepp mot barn

Åsa Kastbom, överläkare i psykiatri, doktor i pediatrik
En föreläsning om sexuella övergrepp mot barn. Vem drabbas, hur drabbas man, vem är förövaren och hur kan man hjälpa dessa barn?

Att ta kontroll över kroppens elektriska aktivitet

Sara Liin, biträdande universitetslektor i neurobiologi
Kroppens elektriska aktivitet är avgörande för att skicka nervimpulser samt få våra muskler att dra ihop sig. Ärftliga förändringar i proteiner kan rubba den elektriska aktiviteten och orsaka sjukdomar som epilepsi, kronisk smärta, samt hjärtarytmier. Vi dyker ner på molekylär nivå för att förstå hur dessa sjukdomar uppstår och hur vi kan utveckla nya läkemedel mot exempelvis epilepsi och hjärtarytmi.

Automatiserade tjänster – en hjälp för oss alla?

Ida Lindgren, universitetslektor i informatik
Att låta automatiserade system hantera vissa ärenden och beslut i offentlig sektor ses som sätt att förbättra tjänster gentemot oss medborgare och att få mer valuta för våra skattepengar. Men vad händer i samhället och för oss människor när allt fler tjänster är automatiserade? Spelar det någon roll om en människa eller ett system har fattat beslut i våra ärenden?

Molekylära maskiner: Från idé till verklighet

Bo Durbeej, professor i beräkningsfysik
Maskiner som är så små att vi inte ens kan se dem men som ändå kan användas för nyttiga ändamål har länge betraktats som en avlägsen dröm. Trots det har vi nu nått ett stadie där det är fullt möjligt att både bygga och utnyttja maskiner av molekylär storlek. I den här presentationen kommer jag att berätta om hur vi utför avancerade datorsimuleringar för att designa nya molekylära maskiner.

Varför åldras vi?

Urban Friberg, universitetslektor i biologi
Varför åldras så gott som alla organismer? Borde inte evolutionen löst detta problem för länge sedan? Paradoxalt nog är åldrande något som evolutionsteori faktiskt förutspår. I det här föredraget kommer jag att förklara varför organismer åldras och de olika idéer som finns för hur organismers arvsmassa samlar på sig genetiska varianter som orsakar åldrande.

Hur fungerar en IT-attack?

Mikael Asplund, universitetslektor i datavetenskap
I filmvärlden porträtteras en hacker ofta som en huvklädd ungdom som med ett rasslande tangentbord snabbt bryter sig in i allt från centralbanker till kraftstationer. Men hur ser egentligen verkligheten ut? Hur sårbara är våra IT-system? Hur fungerar egentligen en IT-attack, och vad är det som gör den möjlig?

Wonderful molecules and electrical signals in our cells

Antonios Pantazis, universitetslektor i neurobiologi med inriktning mot jonkanalbiofysik 
Our bodies use electrical signals to mediate nervous function and trigger muscle contraction. Quite literally, our body’s electricity is the spark of life! In our everyday objects, electricity is generated from the flow of electrons. Instead, our bodies utilize the flow of aqueous charged atoms (ions, like sodium, potassium, chloride, etc.) to produce electrical signals: in a sense, we are “wet computers”. Föreläsningen ges på engelska.

Textila muskler – för framtidens exoskelett?

Edwin Jager, universitetslektor i tillämpad fysik
Dagens hjälpmedel gör att äldre eller personer med nedsatt rörelseförmåga kan röra sig. Exoskelett kan ge rullstolsburna förmågan att gå igen, ortoser ger stöd för leder. Men exoskeletten liknar mer robotdräkter och ortoserna ger passivt stöd. Med elektrisk ledande plast och textilier utvecklar och framställer vi konstgjorda, textila muskler. Genom att väva eller sticka in muskeltyg i kläder, hoppas vi underlätta rörelse och ge extra kraft och stöd.

Elitidrott som livsstil – eller konsten att nå sina mål

Örjan Dahlström, docent i psykologi med inriktning mot hälsa och idrott
Vägen mot sina drömmars mål, oavsett om det handlar om idrott eller annat, är ofta kantad av besvikelser. Talang och motivation hjälper oss på vägen, men minst lika viktig är förmågan att förebygga onödiga misstag och förmågan att hantera misslyckanden. Vår forskning handlar om atleter i världseliten och vad vi kan lära av dem.

Betydelsen av biologisk mångfald i en föränderlig värld

Karl-Olof Bergman, universitetslektor i bevarandeekologi
Förutsättningarna för världens arter förändras snabbt när medeltemperaturen ökar och jordbruksmarker breder ut sig. Hur går det för den biologiska mångfalden när världen förändras och vilken betydelse har den för en hållbar utveckling i framtiden?

Om konsten att lösa differentialekvationer

Hans Lundmark, universitetslektor i matematik
Differentialekvationer förekommer överallt i naturvetenskapliga och tekniska sammanhang. Det är oftast omöjligt att hitta en enkel formel som beskriver lösningarna. Ibland inträffar dock matematiska mirakel, där en differentialekvation som ser komplicerad ut visar sig ha en dold bakomliggande struktur som gör att man kan lösa den exakt, och mitt föredrag handlar om sådana s.k. integrabla system. 

Nanoporer – hur man stoppar en fotbollsplan i en äggkopp

Emma Björk, biträdande universitetslektor i materialvetenskap
Katalysatorer, bärare av läkemedel och batterier. Listan över användningsområden för material med nanometerstora hål, porer, kan göras lång. Porerna gör att materialet får en mycket stor yta som kan användas för olika kemiska reaktioner. I föreläsningen går vi igenom hur dessa material bildas och hur vi kan designa dem för läkemedelstransport i kroppen eller för att omvandla koldioxid till bränsle.

Medicinsk forskning i rättsväsendets tjänst

Henrik Green, docent i farmakogenitik
Här berättas om hur ny kunskap används inom det forensiska området. Hur vet vi egentligen att folk dör av internetdroger? Vad vet vi egentligen om de nya substanserna som kommer via nätet? Detta är frågor som vi  jobbar med inom den forensiska vetenskapen och som sedan används för att tolka dödsfall där internetdroger förekommit.

AI för seende självkörande bilar

Michael Felsberg, professor i datorseende
Självkörande bilar uppfattar omvärlden till en stor del genom kameror, vilket är en konsekvens av att väginfrastrukturen är anpassad till människans synsinne och omvärldsuppfattning. Därför bygger de flesta självkörande bilar interna modeller genom artificiellt seende, ett av de fundamentala problem som adresseras av forskningsämnet datorseende. Datorseende ligger i gränslandet mellan datavetenskap och systemteknik och har under de senaste åren revolutionerats genom nya metoder inom AI, såsom djupa nät och annan maskinell inlärning. Föredraget kommer ge några exempel på framgångsrik forskning inom ämnet på LiU under de senaste 10 åren.

Vad kan bananflugan lära oss om Alzheimers sjukdom?

Anki Brorsson, biträdande professor i molekylär bioteknik
Att få bananflugor i skräpkorgen hemma är inte särskilt uppskattat. Desto större uppmärksamhet har bananflugan fått inom vetenskapen som biologiskt provrör för att studera olika sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom. Alzheimers är en demenssjukdom där nervcellerna i hjärnan bryts ner och idag finns ingen botande behandling. Men, med hjälp av bananflugan har vår förståelse för hur och varför Alzheimers sjukdom leder till att nervcellerna dör ökat vilket är en viktig kunskap i jakten på effektiva läkemedel.