Bättre livskvalitet med första digitala hörapparaten

Att inte höra ordentligt gör det svårt att hänga med i samtal, man blir fortare trött och det uppstår lätt missförstånd. En bra hörapparat kan inte ge personer med hörselnedsättning normal hörsel, men gör stor skillnad.

Thomas Lunner årets alumn 2016I slutet av 70-talet går Thomas Lunner i högstadiet. I hans klass finns en tjej med allvarliga hörselproblem. Thomas är intresserad av både teknik och medicin och blir fascinerad när hon beskriver hur hennes hörapparat fungerar. Han tänker att det borde gå att göra apparaten bättre, så att den förstärker de ljud hon vill höra och sorterar bort andra.

Intresset för honom så småningom till civilingenjörsstudier inom teknisk fysik och elektroteknik vid Linköpings universitet, som han väljer för den tvärvetenskapliga profilen. Där gör han exjobb tillsammans med studiekompisen Johan Hellgren. Deras algoritmer och matematikprogram lägger grunden till det som ska bli den första digitala hörapparaten och de förstår tidigt att de har världens grej på gång.

Första digitala hörapparaten på omslaget till telefonkatalogen 1998Tekniken utvecklas och förfinas i en forskargrupp ledd av professor Stig Arlinger. De behöver också ha med industrin i arbetet och den danska hörapparatstillverkaren Oticon hakar på.

Det blir en kapplöpning: liknande idéer finns på andra ställen. Men hösten 1995 kan LiU-forskarna och Oticon presentera en digital hörapparat. Först i världen – med en veckas marginal.

I dag är den digitala tekniken standard i alla hörapparater. De tidigare analoga apparaterna förstärkte alla ljud, även dem man inte ville höra. Med en digital hörapparat blir det mycket enklare att skilja tal från bakgrundsljud och anpassa efter individuella behov. Än kan en hörapparat dock inte förstärka bara de ljud man vill höra. För att klara det måste hörapparaten veta vad man vill lyssna på.

Detta är något som Thomas Lunner fördjupar sig i när han forskar vidare om hörsel och hörapparater. I dag är han chef för en stor forskargrupp på Oticon. Han har dock en fot kvar vid Linköpings universitet som deltidsprofessor.

På universitetet fortsätter hörselforskningen att växa till en stark profil och ett helt nytt forskningsområde ser dagens ljus: kognitiv hörselvetenskap. Inom det samarbetar forskare med bakgrund från till exempel kognitionspsykologi, medicin och teknik för att göra vardagen lättare för alla de miljontals människor som har svårt att höra.

Foto: Anna Nilsen och Pelle Bergström

Fler berättelser från LiU

Mer om hörselforskning

Mer om forskning inom medicinsk teknik