Genusforskning i internationell miljö

– Det började med en nordisk forskarskola. Tack vare anslag från NordForsk var den verksam från 2004-2009 och hade byggts upp i partnerskap med 40 universitet i elva länder. Vi fick sedan nya anslag från Vetenskapsrådet för forskarskolan InterGender som nu har 16 partners i fyra länder, berättar Nina Lykke som är professor vid Tema Genus och vetenskaplig ledare för InterGender och GEXcel.

– Intresset är stort för att vara med i InterGenders partnerskap och det är hård konkurrens för att antas till forskarskolans internationella doktorandkurser. Det är ofta dubbelt så många sökande som platser på kurserna, berättar Nina Lykke.

Till en början fungerade forskarskolan med tidsbegränsade bidrag från Vetenskapsrådet och Nordforsk, men det finns långtgående planer på att skapa ett internationellt consortium för att kunna fortsätta arbetet när anslaget från Vetenskapsrådet upphör den 1 januari 2015.

Även GEXcel har blivit ett permanent institut efter att först ha ingått i Vetenskapsrådets satsning på centres of gender excellence mellan 2007 och 2012. GEXcel började som ett samarbete mellan Linköpings och Örebro universitet, men har nu utökats med Centrum för genusstudier vid Karlstads universitet och fått en ny form i GEXcel International Collegium for Advanced Transdisciplinary Gender Studies.

Med GEXcel stärktes kontaktflödet och de redan starka nätverken. Gästforskarprogrammet har från första början varit en viktig del av GEXcel och tog de första fem åren emot 200 gästforskare som stannade från någon vecka och upp till ett halvår i Linköping eller Örebro.

Vetenskapsrådets utvärderingar har lovordat GEXcel as a research environment that has attained ”a notable position in international gender research” och nämner särskilt det akademiska arbetets internationalisering och de framstående publikationer, inklusive en bokserie som ges ut av det internationella förlaget Routledge.

– GEXcel har blivit en mötesplats för både internationellt meriterade forskare och unga lovande forskare från hela världen. Det gör att professorer, lärare och doktorander vid Tema Genus verkar i en internationell miljö där de kan föra en omedelbar dialog med forskningsfronten, säger Nina Lykke.

Hennes kollega Cecilia Åsberg, som är biträdande professor på Tema Genus och co-director för GEXcel International Collegium, berättar om spännande forskningsmöten.

– Vi ser synergier, undersöker hur vi kan tänka annorlunda och angripa problem på nya sätt. Och hittar nya kopplingar som leder till nya forskningsprojekt.

Lätt att hitta gemensamma frågor

Nina Lykke menar att genusvetenskap lämpar sig särskilt väl för forskning i internationella nätverk.

– Det är en bred, humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som går in i så gott som alla akademiska ämnen. Samtidigt finns det sedan länge en världsomfattande rörelse av feministiska genusforskare. Det gör det lätt att hitta gemensamma frågor, även om de formuleras olika.

Ett exempel är en bok om nya reproduktionsteknologier som Nina Lykke redigerar tillsammans med Merete Lie som är professor i Trondheim.

– Det är teknologier som väcker en mängd moraliska och etiska frågor och hanteras mycket olika från land till land. Så tillåter till exempel inte Sverige anonym spermiedonation medan just anonymitetsprincipen är viktig i grannlandet Danmark.

Tack vare GEXcels internationella nätverk kan frågorna belysas av forskare med kunskap om såväl Skandinavien som bland annat Iran, Ukraina, Israel och Palestina.

– GEXcel International Collegium är ännu mer fast förankrad i pågående forskningsverksamhet än sin föregångare och har en större internationell spännvidd, säger Cecilia Åsberg.

Bild: Nina Lykke och Cecilia Åsberg. 

Foto: Staffan Gustavsson