Det här är frågeställningar som är centrala på KSM, inte minst i kursavsnitten som handlar om rumslig gestaltning. Gestaltningsperspektivet löper som en röd tråd genom utbildningen, oavsett om det handlar om ljud, bild, video, utställningar eller event: producentens idé måste gestaltas för att nå sin mottagare.
– Vi arbetar i skärningspunkten mellan teori och praktik för att skapa en större medvetenhet och ett kritiskt perspektiv till innehåll och form samt att hjälpa studenten att utveckla verktyg för att kommunicera med en publik. Producentens och utställningsformgivarens idé måste gestaltas för att nå sin mottagare, säger Anna Berglind.
Rumslig gestaltning ett sätt att kommunicera
Anna Berglind är en av lärarna på KSM som undervisar i gestaltning. Hon, som flera av lärarna, är verksam konstnär. Hon ser sin konstnärliga verksamhet som en rik källa till kunskap, som ett slags praktikbaserad forskning. Erfarenheter och kunskaper som hon sedan tar med sig in i arbetet på KSM. Undervisningen där omfattar både teoretiska studier och praktiskt arbete kring olika former av gestaltningsprocesser.
– Som pedagog är det angeläget att utveckla undervisningsformer som berör, inspirerar och berikar. Det är viktigt att komma ihåg att det skrivna ordet är bara ett av många sätt att kommunicera på. Genom rumslig gestaltning och andra medieformer utforskar vi även andra kommunikationsvägar som många gånger kan vara en genväg in bakom våra försvar och som även har möjlighet att beröra på ett djupt och känslomässigt plan, säger Anna Berglind.
– Det handlar om gestaltning och vad som händer i kommunikationen med en publik. Vi arbetar praktiskt med workshops, där vi ger studenterna tillfälle att experimentera och prova sig fram knutet till seminarier där tid finns för reflektion kring upplevelse och erfarenheter. På det här sättet skapas en kunskapsprocess där också studenterna vidareutvecklar insikter och nya verktyg till sina olika projekt inom olika medium såsom utställning, audio- och filmproduktioner, säger Anna Berglind.
I mötet med publiken
Anna Berglind arbetar ofta med ljus och mörker i sina installationer och hennes konstnärskap rör sig i spänningsfältet mellan minne, glömska och förträngning. Men hon intresserar sig även för platsen och kontextens betydelse för hur vi upplever och tolkar ett verk. Vad händer när ett verk plötsligt byter plats och vad händer med platsen? Vad som händer med publikens upplevelse av verket? Det är några av de frågeställningar hon tar med sig in i undervisningen.
KSM bygger på vetenskaplig grund och är därmed forskningsbaserad. Utbildningen är också praktiskt inriktad där man använder sig av bland annat dokumentära och konstnärliga metoder i utvecklandet av medieproduktioner. Producentskapet är centralt: studenterna får verktyg för att kunna utveckla och förverkliga sina idéer samt att nå ut med dem i samhället. Inte sällan hörs och syns KSM-studenternas projekt på stan, på sociala medier, lokala museer och i tv och radio.
Praktikbaserad kunskap
Anna Berglinds egna undervisningsmetoder kring konceptutveckling och gestaltning varierar, men hon arbetar i huvudsak inom utställningsmediet och då ofta med utställningsformgivning, det vill säga ljus/videoprojektioner i en rumslig kontext. I en av de övningar hon gör med studenterna befinner sig gruppen i ett helt mörkt rum för att tillsammans, uppleva och reflektera kring vad ljus är, hur vi upplever mörker och sådana vardagliga men komplexa förlopp som handlar om seende och adaption.
– I mörkret har jag lärt mig allt jag kan om ljus och perception, säger Anna Berglind.