Hållbara affärer

Kan man göra affärer av hållbarhet och långsiktigt miljötänkande?
Företagsledare för 28 små och medelstora företag i Östergötland hade just före jul avslutning i projektet HUS, Hållbar Utvecklingsstrategi som drivits av Almi Företagspartner Östergötland och Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet.

Svaret på frågan visade sig i de allra flesta fall vara ja.

Stort ansvar

- Det har varit en spännande resa för oss i projektledningen, tillsammans har ni 600 anställda och omsätter1,3 miljarder och är en stor och viktig del av Östergötlands näringsliv. Det är ett stort ansvar vi tagit på oss, sa Peter Björling, HUS projektledare på Almi.

Tillsammans med Olof Hjelm, professor i miljöledning och Anton Helgstrand, specialist livscykelanalyser på Avdelningen för industriell miljöteknik har han drivit projektet från start under våren 2014 till avslutningen strax före jul.

Företagen i HUS-projektet kom från olika branscher, miljöteknik, energi, elektronik, IT, textil och möbler, men här fanns även deltagare från traditionell tung verkstadsindustri.

Att döma av de presentationer som gavs under dagen har också de allra flesta fått fram både strategier och konkreta mål för en hållbar utveckling under projektets gång.

Några fick vässa sina strategier, som de företag som arbetar med miljöteknik. Qlean Scandinavia - renare än rent vatten som löser upp olja och smuts på ett miljöriktigt vis - och PPAM Solkraft, som utvecklar och säljer solpaneler. Det gäller även textilföretagen, som Sveriges största textilindustri Artex eller stickeriet i Åby, Trikåby, där ett aktivt miljöarbete och en jakt på allt bättre och mer miljövänligt producerade fibrer är en självklarhet.

- Det viktigaste med projektet var att få träffa och diskutera med andra företagare som också vill växa, konstaterade Petra Hammarstedt, vd för Qlean Scandinavia.

Miljöarbetet låg dock lite längre bort för deltagare inom IT-branschen.

- Projektet har varit mycket bra, men traditionellt miljötänkande passar inte för oss. Vi lever upp till de krav på energiförbrukning och materialanvändning som ställs om EU, men mer kan vi inte göra. Vi är för små för att styra branschen, konstaterade Gunnar Äijä, teknisk direktör för företaget 27M som både testar och utvecklar elektronik och programvara för digitala mediaprodukter.

- IT anses vara en framtidsbransch, men den befinner sig på stenåldern när det gäller återvinning och resursutnyttjande. Branschen befinner sig i dag där pappersbruken var på 1960-talet, brummade Anders Carlsson, Avdelningen för industriell miljöteknik, med uppgift att under avslutningsdagen ställa kritiska frågor kring just hållbarhet.

Bland deltagarna fanns även Rotakorn Electronics som idag har en femtedel av sin omsättning från handel med överskott och obsoleta elektronikkomponenter. Många industrier är idag helt beroende av att ha tillgång till den typen av komponenter, bland annat inom flyg- och försvarsindustrin.

Nya affärsmöjligheter

- Den stora nyttan för oss med projektet var just miljöaspekterna. Vi har insett att vi arbetar med återbruk och att vi kan använda det i vår marknadsföring. För de komponenter som vi inte kan sälja vidare har vi rutiner för återvinning som vi kan utveckla ytterligare, sa Peter Rodriguez, Rotakorn Electronics.

Inte heller ett mer traditionstyngt företag som Holms Industrier, som med framgång tillverkat snöplogar och gatusopmaskiner allt sedan 1940-talet, hade några problem att hitta affärsmöjligheter i hållbarhetstänkandet.

- Vi tar hänsyn till energiåtgången vid all nykonstruktion och har nu också studentprojekt tillsammans med Linköpings universitet. HUS-projektet ökade vår kreativitet och jag har fått upp ögonen för digitaliseringen och vad den innebär för oss. Vi arbetar konsekvent mot mindre energiåtgång och bättre arbetsmiljö och tittar även på nya material, intygade Wiggo Eriksson, vd för Holms industrier.

Olof Hjelm är mer än nöjd med utfallet:

- För oss på universitetet är projekt som HUS både ett sätt att testa våra idéer om hur näringslivet kan utvecklas i en mer hållbar riktning och en stor källa till inspiration och egen utveckling. Speciellt roligt är att vi redan i vinter kommer att fortsätta samarbetet med flera av HUS-företagen i olika studentprojekt, säger han.

- Det här projektet är som ett ”Så mycket bättre” för företag, konstaterade också Karin Tell, Almi, som på avslutningsdagen satt i den panel som fick som uppgift att ge kritiska, men konstruktiva kommentarer till deltagarnas slutpresentationer.

I panelen fanns även representanter för Linköpings universitet och Tillväxtverket.

- Tack för att vi fick komma och lyssna på så många spännande presentationer, det här ser verkligen lovande ut inför framtiden, intygade Tillväxtverkets Andreas Ek.

 

Hållbar UtvecklingsStrategi

HUS-projektet drevs av Almi Företagspartner Östergötland och Avdelningen för Industriell miljöteknik, LiU.
Företagsledare eller motsvarande från 28 små- och medelstora företag med verksamhet i Östergötland deltog.

HUS startade i våren 2014 med att företagsledarna i grupper om fem-sex i varje fick beskriva vilka utmaningar företaget står inför de närmaste fem åren.

Genomgången låg sedan till grund för ett antal föreläsningar inom ämnen som hållbart företagande och innovation, marknad och värdekedja, miljö som affärsmöjlighet och social hållbarhet och globalisering. Varje föreläsning följdes av uppgifter att lösa på hemmaplan och företagen har också i grupper träffats för att diskutera utmaningar och framtidsvisioner.

Under avslutningen presenterade deltagarna strategier och mål inför en panel med företrädare från LiU, Almi och Tillväxtverket.
2015-01-26