Foto: Commons wikimediaÅr 1980 röstade svenskarna för en successiv avveckling av kärnkraften och året efter bildades Miljöpartiet. Valet 1988 kom mycket att handla om den försämrade miljön och frågor som algblomning, säldöd och avstängda badstränder. I en ny bok går Martin Hultman, doktor i teknik- och social förändring, vid Linköpings universitet tillbaka till årtiondet då miljön stod i fokus både på det politiska och pribarsebäckvata planet.– 1980-talet var faktiskt det årtionde då det var väldigt nära att det blev en ordentlig förändring i relationerna mellan människor och natur. I dag efterlyser vi en lösning på hur man ska få ihop klimat, miljö och energifrågor, på 1980-talet fanns förutsättningarna för att skapa en miljöpolitik som hanterade de utmaningarna, säger Martin Hultman, doktor i teknik- och social förändring.
1980-talets stora omställning blev dock inte av. En av anledningarna är att aktörer inom stål, gruv- och skogsindustrin samt högerpartierna lyckades vända vinden och styra bort politiken från miljöfrågan.
I dag sägs det återigen att vi lever i omställningens tid. I sin bok visar Martin Hultman på några konkreta historiska lärdomar som kan användas för att hantera utmaningar som klimatfrågan och andra miljöfrågor ställer på samhället idag.
Så, vad kan vi egentligen dra för lärdomar av åren mellan 1980 och 1991?
– På den tiden startades många små lokala projekt upp, exempelvis bildades organisationen KRAV. Projekt där folk kan se förändring i sin vardag kan ge stora effekter. Sedan är mitt intryck att man vågade mer på 80-talet. Även i dag måste vi satsa på projekt som är lite annorlunda och som vi inte vet den exakta utgången av.
Vi måste också vara medveten om att det inte bara är tekniska lösningar som kan möta utmaningarna, det handlar också om politiska förändringar. De stora miljöfrågorna och lösningarna på dem handlar om att förändra maktstrukturer.
Slutligen kan vi lära av de klara målsättningar som levererades under 80-talet – att omställningen mot ett hållbart samhälle kommer kräva arbete.
Är inte det något som snarare förlamar folk så att de inte vet i vilken ände de ska börja?
– Nej, mina studier av 80-talet samt klimatdebatten 2006-2009 visar att det är tvärtom, människor förlamas inte av vetskapen, istället tar de utmaningen på allvar och försöker göra något åt den.
Är vi närmre en omställning nu än vad vi var på 80-talet?
– Det är inte lätt att svara på. Vi i Sverige tillhör den miljard människor som konsumerar tre till fem jordklot per år och det är inte hållbart. Situationen på många områden, inte minst exploateringen av kol, olja och gas som ledet till klimatförändringar är akut.Samtidigt finns det i dag många organisationer som vill ta itu med frågorna. Det finns en organisation som försöker få universitet, stater och städer att sluta investera i fossila bränslen, det finns en stark rörelse bland urfolk att värna land och vatten och många har börjat intressera sig för hållbart entreprenörskap, så kallat ekoprenörskap. En annan organisation arbetar för ny lagstiftning för att kunna döma personer för storskaliga miljöbrott. Det gör mig trots allt hoppfull.
Boken:
Den inställda omställningen. Svensk energi- och miljöpolitik i möjligheternas tid 1980-1991. Av Martin Hultman.Publicerad 2015-04-09