I avloppen finns 1 TWh biogas att hämta

Nu kan det slås fast: det finns en terawattimme biogas i pappers- och massabrukens avloppsströmmar. Att ha en biogasanläggning på eller i nära anslutning till ett bruk ger även en rad andra fördelar visar en nyligen utkommen forskningsrapport.

LuftningsdammFoto: Charlotte Perhammar– Det viktigaste resultatet är att vi nu med säkerhet vet att det som bruken i dag använder el för att lufta bort skulle kunna bli 1TWh fordonsgas. Biogasproduktion ger en dubbel vinst, både en besparing av el och produktion av biogas, säger Jörgen Ejlertsson, adjungerad professor vid Tema Miljöförändring, Linköpings universitet, och forskningschef för Scandinavian Biogas Fuels.

Sedan 2011 har forskarna vid Tema Miljöförändring, tillsammans med Scandinavian Biogas och Pöyry, undersökt hur stor del av den potential för biogasproduktion som finns i avloppen från massa- och pappersbruken som går att utvinna. Projektet har till största delen finansierats av Energimyndigheten tillsammans med de berörda bruken. Industrin har även deltagit i driften av projektets pilotreaktorer.

Den till en början teoretiskt beräknade potentialen på 1TWh visade sig vara både tekniskt och praktiskt möjlig att utvinna, med flera positiva synergieffekter. Exempelvis kan kapaciteten ökas kraftigt i befintliga vattenreningsanläggningar samtidigt som energi- och kemikalieförbrukningen kan minska. Bruken finns dessutom ofta där tillgången på annat rötbart material inte är så stor, vilket innebär att biogasproduktionen kan spridas jämnare över landet.

Fiskeby pionjär

För bruken finns alltså vinster att göra, men i de flesta fall inte så stora att de får tillbaka investeringskostnaderna i en biogasanläggning inom rimlig tid. Ett undantag är exempelvis Fiskeby som, på grund av ökad efterfrågan på kartong tillverkad av returfiber, behövde bygga ut sin vattenrening. För dem blev en biogasreaktor ett effektivare alternativ som ledde såväl till minskad energiförbrukning som till möjligheten att kraftigt öka kapaciteten i den befintliga anläggningen, samt tillgång till gas som exempelvis kan användas i torkmaskinerna.

– Vi har under projektets gång haft en dialog med Fiskeby och även tittat på frågor speciellt kopplade till deras anläggning. Det är inte lätt att vara det första bruket som tar det här steget, de är orädda på Fiskeby, berömmer Bo Svensson, professor vid Tema Miljöförändring och som drivit forskningsprojektet tillsammans med universitetslektor Annika Björn.

Jörgen Ejlertsson ser flera vägar framåt:

– Investeringarna kan göras av bruken, men också av energi- och biogassektorn. Vi lånar deras avloppsvatten, rötar materialet och lämnat tillbaka ett renare vatten.

I slammet som blir över efter rötningen finns också viktiga näringsämnen, som fosfor och kväve, ämnen som kan återföras till brukets vattenrening eller användas för olika typer av odling.

Fullskaleanläggning byggs i Norge

Scandinavian Biogas satsar nu på att bygga en fullskalig anläggning i Norge.

Rötning av avloppsvattnet från ett massabruk väntas ge 25-30 GWh biogas och till det kommer substrat i form av självdöd lax från närliggande laxodlingar som ger ytterligare minst 90 GWh, något som gör anläggningen möjlig att räkna hem

Men även politikerna bör dra sitt strå till stacken:

– Ungefär 70 procent av all fordonsgas i Sverige är i dag grön, men för att nå målet med en fossiloberoende fordonsflotta 2035, där biogasen är en viktig pusselbit, behövs långsiktiga politiska beslut med styrmedel som ger bättre förutsättningar för den här typen av investeringar, säger Jörgen Ejlertsson.

Ett tillskott på 1 TWh innebär att svensk biogasproduktion skulle ökas med 60 procent.

Rapporten

Biogasproduktion inom svenska pappers- och massaproduktion

Inom forskningsprojektet ”Etablering och effektivisering av biogasproduktion inom svensk pappers- och massaindustri”, finansierat av Energimyndigheten, har forskarna tagit fram en syntesrapport. Här finns konkreta resultat och ekonomiska beräkningar för bruk som producerar sulfit, sulfat eller mekanisk massa. Olika koncept är att föredra beroende på vilken massa som produceras. Investeringskostnaderna varierar beroende på typ av reaktor och massa, liksom energivinsterna i vattenreningen och utbytet av biogas.

För ett genomsnittligt bruk som producerar mekanisk massa, det finns 12 i landet, ger exempelvis en investering på 64 miljoner kronor ett utbyte av 18 GWh metan och en halvering av energiåtgången för vattenreningen.

Författare till rapporten är Annika Björn, Ylva Borgström, Jörgen Ejlertsson, Anna Karlsson, Fredrik Nilsson och Bo Svensson.

Mer att läsa

Forskare