Även det faktum att de deltagande forskarna och lärarna arbetar så tätt tillsammans – i lärarnas och elevernas vardag – är ett tecken på ett banbrytande arbetssätt.
24 klassrum i samma projekt
– Hittills har vi bedrivit sex olika delprojekt och det är fantastiskt att vi genom våra olika förmågor gemensamt bringat ny kunskap och kompetensutveckling i 24 klassrum i samma projekt, berättar Lisa Björklund Boistrup, (bilden till höger) en av forskarna från universitetet som snart lämnar över stafettpinnen till en kollega, Margareta Engvall.
Lisa Björklund Boistrup har i sin forskning bland annat intresserat sig för vad som händer på matematiklektionen om läraren använder tystnad som en del av kommunikationen med eleverna. Ett annat projekt har handlat om hur man kan stötta elevers lärande när det gäller huvudräkning och i ett tredje har man låtit elever skriva om matematik – i loggar och på post it-lappar.
Malin Hällgren, som arbetar på Birgittaskolans vuxenutbildning, är en av lärarna som ingår i forskningsarbetet. Hon har i klassrummet främst arbetat med något som kallas ihopparningsaktiviteter.
– Då använder vi ett konkret material som går ut på att eleverna på olika sätt ska para ihop, sortera och hitta samband mellan givna matematiska mönster, begrepp och matematiska skrivsätt. Det är ett verktyg som hjälper eleverna med resonemangs- och begreppsförmågan och vi har bland annat sett att det är ett bättre sätt att börja på en lite lägre tröskel än vad klassisk problemlösning är, berättar Malin Hällgren entusiastisk.
För årskurserna 7-9 och gymnasiet har projektet nu kommit drygt halvvägs. Fokus är att öka elevernas intresse och lust att lära matematik genom att arbeta med speciella typer av undervisningsaktiviteter eller genom att utforska tekniska hjälpmedel i klassrummet.
– En viktig komponent för de deltagande lärarna är att utveckla nya verktyg för att tänka kring sin undervisning och det lärande som sker i deras klassrum – och att öka forskningsanknytningen i undervisningen, berättar Jonas Bergman Ärlebäck, forskare från Linköpings universitet.
Tilltro till den egna förmågan
I det senaste delprojektet som nyligen startat arbetar man med hur IKT (Informations- och kommunikationsteknik) kan användas för att organisera och engagera eleverna i kamratbedömning. Tanken är att undersöka hur iPads kan användas för att ge eleverna möjlighet att öva på sina resonemangs- och kommunikationsförmågor genom att spela in sina förklaringar och lösningsförfaranden för att sedan kritiskt granska sin och sina kamraters inspelningar och ge konstruktiv återkoppling.
– Vi ska snart gå från den teoretiska till den praktiska delen i detta delprojekt, berättar Malin Ramström (bilden till vänster) som är lärare på Skäggetorpsskolan i Linköping.
– Vi har resonerat mycket kring kamratbedömning – vad är det som bedöms och hur bedömer man? Då IKT kommer att vara fokus i projektet har vi försökt definiera vad IKT innebär och hur det kan lyfta eleverna kunskapsmässigt. Jag tycker att det ska bli mycket spännande att se hur olika saker kommer att fungera i klassrummet.
I den föreliggande halvtidsutvärderingen finns mycket som tyder på att det finns en enighet kring värdet av denna investering för framtiden som projektet kring matematikens didaktik innebär.
– Några av de saker jag fastnade för i utvärderingen är resonemanget kring förväntningarna att matematik kan hjälpa elever att utveckla sin självkänsla och tilltro till sin egen förmåga. Matte handlar mycket om känslor och kan sannolikt påverka mycket utöver den matematiska förmågan, till exempel att få eleverna att fungera bättre socialt, menar Tommy Fabricius, utbildningsdirektör i Norrköpings kommun.
Kollegan i Linköping, Lars Rehnberg, är också nöjd.
– Vi ser det som ett mycket angeläget projekt och som utvärderingen visar är det en framgångsrik modell där forskning tar sin utgångspunkt i lärarens egen undervisning - och forskare tillsammans med lärare gemensamt utvecklar kunskap som lyfter matematikundervisningen.
Foto: Kristina Lyngenberg
Publicerad 2015-04-02