Den överstatliga nivån har på flera sätt blivit mer närvarande på kommunal nivå. Europeiska unionens gemensamma strategier och ramverk påverkar utvecklingen inom flera av de politikområden som är centrala för kommunerna. Staten har också blivit mer närvarande – framförallt genom en ökad tillsyn från statliga myndigheter. Kommunerna har också fått fler och allt mer komplexa uppdrag, som i många fall måste lösas i bred samverkan mellan olika delar av kommunen, mellan olika kommuner, och i samarbete med andra aktörer i samhället.
Förändrade förutsättningar
Relationen mellan medborgarna och den kommunala organisationen har förändrats i flera avseenden. Tillgången till information, både om vilka beslut som tas, och om vilka verksamheter som bedrivs i kommunal regi, har ökat. Kommunala handlingar finns nu enkelt att tillgå på kommunernas hemsidor. Sociala medier av olika slag används allt oftare för att skapa möjligheter till inblick i kommunala företrädares yrkesmässiga vardag, och omvänt – för att ta del av medborgarnas uppfattningar om den kommunala verksamheten. Förutsättningarna för interaktivitet och dialog har därmed blivit bättre. Samtidigt förlorar partierna medlemmar, och har stora problem att rekrytera kandidater till uppdrag som fördelas inom en kommunal verksamhet.
Demografi och välfärd
Den demografiska förändringen – präglad av ökad migration, urbanisering, åldrande befolkning och transnationalism – formar de krav som ställs på den kommunala verksamheten och de strukturella förutsättningar inom vilka kommunerna kan agera. Medborgarens välfärd är ett centralt område för kommunerna. Välfärdsområdet inkluderar tjänster, stöd och service inom en rad områden så som skola, vård och omsorg. Målet är att erbjuda alla medborgare en god livskvalité genom livet. I dag ställs det kommunala välfärdsområdet inför allt större utmaningar, bland annat vad gäller att möta enskilda medborgares utsatthet och behov av kvalificerat stöd, om ökande krav på kvalité och kunskapsutveckling och därmed krav på effektivitet, styrning och uppföljning. Dessutom utsätts den kommunala välfärdssektorn för ökande konkurrens. Skolor, vårdinrättningar och annan verksamhet som tidigare sköttes nästan uteslutande i kommunal regi, drivs allt oftare av privata entreprenörer. För de kommunala organisationerna är detta en förhållandevis ny situation, som kan uppfattas både som en utmaning och som en möjlighet.
Långsiktigt hållbar utveckling
Kommunala aktörer är centrala i arbetet med att finna strategier för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Allt fler kommuner arbetar för en mer effektiv resurshushållning, för mer hållbara transportsystem, och för att på sikt minska kommunens klimatpåverkan. I det här arbetet har kommunerna att förhålla sig till krav och målsättningar som formuleras i mellanstatliga förhandlingar, genom EU, på statlig nivå, och av en lång rad aktörer i det civila samhället. Hållbar utveckling handlar också om ekonomisk och social hållbarhet. Här ingår kommunernas arbete med att stödja ett förnyat arbetsliv och näringsliv och att förhindra marginalisering och utanförskap. Här ingår också kommuners förmåga att hantera kriser.
Det är mot denna bakgrund som CKS ska utveckla och fördjupa kommunstrategiskt relevant kunskap.