Foto: Jale Ibrak– Vi blev förvånade att läroböcker som tas fram i syfte att utbilda inte ger någon djupare kunskap om antibiotikaresistens. Man förklarar inte hur den uppstår och vad som blir följden av antibiotikaanvändning, säger Gustav Bohlin, doktorand i visuellt lärande och kommunikation.
För att ta reda på vilken information som allmänheten får om antibiotikaresistens har Gustav Bohlin och Gunnar Höst studerat vilka evolutionära förklaringar som används i beskrivningar av antibiotikaresistensutveckling. Detta perspektiv är viktigt, menar Gustav Bohlin, för att förstå hur antibiotikaresistens uppstår och varför speciella åtgärder rekommenderas av sjukvårdssystemet. Med en bättre evolutionär förståelse skulle exempelvis inte missuppfattningen om att det är personer som blir resistenta mot antibiotika, när det i själva verket är bakterierna, vara så spridd.
Foto: LiU
Biologikursen i årskurs 7-9 är obligatorisk och något som alla svenska skolelever genomgår. I läroplanen står det att kursen bland annat ska syfta till att använda biologiska begrepp och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Både evolutionens mekanismer och antibiotikaresistenta bakterier står nedskrivna som centralt kunskapsinnehåll för kursen.
– När elever går ut i samhället som samhällsmedborgare ska de ha redskapen för att förstå världen och allt i den. Därför blev vi förvånade att bara en bok tog fasta på det här och beskrev sambandet. Om skoleleven får någon kunskap om hur antibiotikaresistens utvecklas hänger alltså på vilken kursbok skolan valt, säger Gustav Bohlin.
I studien, som publicerats i International Journal of Science Education Part B har Gustav Bohlin och Gunnar Höst undersökt graden av evolutionära förklaringar till antibiotikaresistens både i läromedel, dagstidningar och webbsidor.
Evolutionary Explanations for Antibiotic Resistance in Daily Press, Online Websites and Biology Textbooks in Sweden. Gustav Bohlin och Gunnar E. Höst
Läroböcker brister i förklaring kring antibiotikaresistens
28 januari 2016
För att inte problemet med antibiotikaresistens ska bli större i
framtiden krävs kunskap hos allmänheten om hur resistensen uppstår. Men trots att antibiotikaresistens nämns i kursmålen, tar fem av de sex vanligaste läroböckerna inte upp detta visar två Linköpingsforskare som studerat svenska biologiböcker.