Jag är doktorand på LiU med delad anställning på avdelningen för statsvetenskap och Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Jag ägnar ungefär hälften av min arbetstid åt min egen forskning. För tillfället är jag inne i en datainsamlingsperiod, vilket innebär att jag reser runt i stora delar av Sverige (från Överkalix till Vimmerby) och intervjuar kommunala tjänstemän. Som doktorand läser man även kurser på forskarutbildningsnivå. Närmast ska jag läsa en kurs på Förvaltningshögskolan i Göteborg.
Vidare ägnar jag även lite tid åt att undervisa på grundutbildningen i statsvetenskap samt medverka i olika former av samverkan mellan (främst) CKS och länets kommuner. För det första har utbildningen bidragit till att jag på allvar intresserat mig för stora statsvetenskapliga forskningsproblem, vilket naturligtvis har varit en förutsättning för att jag ens skulle vilja söka till en forskarutbildning. Sen tycker jag nog att utbildningen gett en bra förståelse för vetenskaplig metod och systematik, vilket jag tror att inte bara jag som doktorand har nytta av, utan även andra alumner som nu jobbar exempelvis i kommuner och statliga myndigheter.
Jag tyckte nog (under tiden jag läste) att det var omotiverat mycket metodundervisning på grundnivån, men så här i efterhand kan jag konstatera att jag hade fel, metodtänkandet är så viktigt! Ett annat tips till statsvetarstudenter kan vara att skriva uppsatser om frågor som är aktuella i den offentliga förvaltningen. Då kan man (1) få tillgång till en massa rolig empiri t.ex. genom intervjuer, (2) få upp ögonen för potentiella arbetsgivare och sedan (3) genom uppsatsen visa offentliga arbetsgivare att man är genuint kunnig och intresserad av jobbet man söker.