Foto: Monica Westman
Askorna rena guldgruvan
Resultatet de kom fram till är att metallerna bara på Gärstad är värda smått hissnande tre miljarder svenska kronor. Här finns exempelvis 100 000 ton aluminium, värt 1,5 miljarder kronor, 8 000 ton koppar, värt ungefär 450 miljoner kronor och zink för ungefär samma summa.– Här finns även titan i små mängder. Men eftersom det är en dyr metall ligger värdet ändå på runt 500 miljoner kronor, berättar Nils Johansson, doktorand på avdelningen för industriell miljöteknik och handledare för de båda exjobbarna.
Nu är det inte bara att plocka upp metallerna, tvärtom. Den allra största delen finns i de askor som deponerats efter sopförbränningen som pågått sedan början av 1980-talet.– Ungefär en tredjedel av metallerna finns som skrot, men det mesta består av små partiklar. Det behöver komma fram ny teknik för att kunna ta tillvara metallinnehållet, säger Nils Johansson.
Vilken kvalitet det är på metallerna vet man ju inte heller, det kanske inte går att få ut världsmarknadspriset som legat som underlag för beräkningarna.– Det viktiga är kanske att vi börjar se på deponierna på ett annat sätt. Idag har ordet soptipp en negativ klang, men vi vill byta perspektiv. I en deponi finns också stora mängder värdefulla råvaror. Med tanke på den nuvarande trenden med minskande mängder metaller i jordskorpan och växande metallkonsumtion är frågan inte om utan när vi börjar se deponier som gruvor, säger Nils Johansson.
17 deponier bara i Linköping
Bara i Linköping finns 17 kända kommunala deponier och i hela landet närmare 6000, varav ett hundratal är i drift. Förutom metaller innehåller deponierna även andra värdefulla resurser, som bränslen av olika slag.
Foto: Peter Modin– Från ett samhällsperspektiv kan man undra om vi verkligen borde öppna fler gruvor innan vi har tagit tillvara de mängder metaller som finns lagrade i deponier och andra inaktiva förråd. Metallerna har ett ekonomiskt värde och de kan också vara direkt hälsofarliga på fel plats, säger Nils Johansson.
På Tekniska verken i Linköping loggas allt avfall som kommer in till Gärstad och det tas också täta prov för att se vad avfallet innehåller - i första hand för att inget farligt ska läcka ut. Men det innebär också att man har bra koll på hur flödet av material ser ut in i anläggningen.– Vi visste att det fanns stora mängder metaller i deponin och det är intressant att vi fått ett värde på dem. Men det är många pusselbitar som måste på plats innan vi kan ta tillvara metallerna, säger Magnus Hammar, på Tekniska verken.
Han hoppas att nya tekniker ska komma fram som gör det ekonomiskt möjligt att ta tillvara metallerna.Sluta processerna
– Det är ju lite tokigt att vi utvinner metaller i gruvorna, med miljöpåverkan, och sedan gräver ner dem igen, med miljöpåverkan, vi borde kunna sluta processerna bättre, säger han.
Ett första steg för Tekniska verken är att hitta metoder att rena avfallet bättre i det flöde som kommer in till anläggningen och separera metallerna så tidigt som möjligt. Att gräva i gamla deponier skulle, förutom att ny teknik behöver komma fram, även innebära stora utmaningar när det gäller arbetsmiljö, juridik och ekonomi.– Ariana Tanha och Daniel Zarate var ambitiösa och har gjort ett mycket bra jobb, konstaterar en nöjd Magnus Hammar.
Städer och deponier som gruvor, Urban and landfill mining, diskuteras under två av de 20 sessionerna under konferensen Greening of Industry Network som hölls på Konsert och Kongress i Linköping oktober 2012.