Foto: Valdemarsviks kommun
Studien presenteras i rapporten "Att ta ansvar för gamla synder – en studie av medborgarattityder till Miljöprojekt Valdemarsviken” som ges ut i Centrum för kommunstrategiska studiers (CKS) rapportserie. Läs hela rapporten här.
Förorenad sjöbotten muddrades ur Valdemarsviken
Mellan åren 2012 och 2015 genomfördes Miljöprojekt Valdemarsviken, en omfattande sanering av Valdemarsviken där sediment förorenat med krom och kvicksilver muddrades från botten. Föroreningarna kom från ett garveri som mellan 1873 och 1960 släppte ut orenat processvatten och stora mängder krom kom att lagras i sjöbotten.
Saneringen mötte kritik och motstånd hos medborgarna
Valdemarsviks kommun fick 2010 tillstånd att genomföra en sanering för att minska spridningen av krom ut i Östersjön. Den totala budgeten har varit 308 miljoner kronor (MSEK) där Naturvårdsverket stått för 293 MSEK och kommunen själva har medfinansierat med 15 MSEK. Saneringen har mötts av motstånd från lokala organisationer och delar av allmänheten, främst baserat på kritik mot valet av metod. Med den bakgrunden föddes idén till ett forskningsprojekt, som fokuserat på medborgarnas attityder till kommunen och saneringsprojektet.
Allmänhetens engagemang mättes genom enkäter
Dick Magnusson, juniorlektor, Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, har lett forskningsprojektet som studerat hur den folkliga opinionen förändrats under projektets gång.
– Projektet har varit intressant utifrån flera olika perspektiv. Främst med tanke på dess storlek i en mindre svensk kommun men just det faktum att allmänheten engagerade sig så tydligt i frågan gjorde oss intresserade för hur attityder kan förändras. Att kunna genomföra två enkäter, före och efter genomförd muddring, har gett oss en unik bild över attitydförändringar, säger Dick Magnusson.
Attityden förändrades under studien
Två enkätstudier har genomförts: en före och en efter genomförandet av saneringen. Resultaten visar på en tydlig förändring mellan de två enkäterna. I den första enkätomgången var inställningen till projektet tydligt polariserat. Respondenterna tog i stor utsträckning ställning starkt för eller emot projektet, med viss övervikt åt en positiv inställning till projektets nytta och med viss övervikt åt en negativ inställning till investeringen.
I den andra enkätomgången syntes en signifikant förändring i svaren på alla frågor. Respondenterna var mer positiva till kommunens arbete, till informationsinsatserna och till projektet specifikt. Det kan alltså konstateras att attityder till projektet och kommunen förändrades mellan före och efter genomfört projekt. Enkäterna visar också tydligt på två ytterligare fenomen: de som hade stort förtroende för kommunens arbete hade även en positiv inställning till projektet, medan lågt förtroende för kommunens arbete korrelerade med negativ inställning till projektet. Dessutom flyttades fokus något från kritik mot metoden till att snarare handla om framtida effekter.
Kommunen lyckades påverka opinionen
– Det stora värdet i projektgenomförandet är förstås saneringen av Valdemarsviken, men studien visar att kommunen också har lyckats åstadkomma en attitydpåverkan till det positiva. För oss är det också en förtroendefråga: att vi lyckats kommunicera kring ganska komplicerade frågor och gjort det begripligt för medborgarna. Våra politiker och tjänstemän har visat på både öppenhet och vilja att prata om projektet och skapat forum där många kommer till tals, säger Erland Olauson, kommunstyrelsens ordförande i Valdemarsvik.