Samarbetsanslag
Samarbete mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och Linköpings universitet för att integrera en digital intervention för att främja hälsosamma levnadsvanor hos unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (Ulrika Müssener, HMV)
Ulrika Müssener, biträdande professor.Charlotte Perhammar
Unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har en sämre hälsoprofil och högre dödlighet jämfört med unga vuxna i den allmänna befolkningen. Generellt sett har gruppen en mer stillasittande livsstil, mer ohälsosam kost och mer social exkludering. De löper därmed en ökad risk att utveckla livsstilssjukdomar, men får ofta otillräckligt stöd kring hälsofrämjande åtgärder.
Det saknas vetenskapligt baserad kunskap om hur man inom hälso- och sjukvårdens respektive socialtjänstens verksamhetsområden på ett systematiskt, hållbart och praktiskt genomförbart sätt kan arbeta med att stötta unga med IF att äta mer hälsosamt, öka fysisk aktivitet, begränsa stillasittande och minska socialt utanförskap.
e-Hälsa, där digitala verktyg används för att ge information och stöd, är en väl etablerad metod för att främja levnadsvanor hos unga vuxna utan IF. Vetenskapligt utvecklade och utvärderade hälsofrämjande digitala interventioner anpassade till unga vuxna med IF saknas.
Det övergripande syftet i forskningsprojektet är därför att utveckla, implementera och utvärdera en digital intervention för att främja goda levnadsvanor för unga personer med IF.
För att kunna förbereda och realisera denna forskning kommer workshops genomföras i nära samarbete med professionella inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Under dessa workshops kommer personal från dessa två organisationer att få träffas för att diskutera faktorer som främjar och hindrar hälsofrämjande arbete riktat till unga med IF och ge förslag på vilka insatser och åtgärder som behövs för att utveckla hälsofrämjande insatser. Deltagarna kommer också att få konkretisera hur arbetet med att utveckla en digital intervention kan genomföras samt hur interventionen kan implementeras inom respektive verksamhetsområde.
En samskapande metod kommer att tillämpas, viket innebär att forskningen kommer att genomföras tillsammans med, snarare än på, de berörda grupperna (unga vuxna med IF, hälso-och sjukvård samt socialtjänst). Projektet är därmed praktiknära och kommer att genomföras i nära samarbete mellan forskning och praktik.
Samverkansbidraget förväntas att bidra med ökad förståelse av hur utvecklingen av hälsofrämjande digitala interventioner för denna ofta exkluderade och marginaliserade grupp kan genomföras. Projektet avser att främja kunskapsuppbyggnad och utveckling av hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten genom att använda digitaliseringens möjligheter.
Funktionell avbildning av mikrocirkulationen som stöd vid behandling av diabetiska fotsår (Tomas Strömberg, IMT)
Tomas Strömberg1*, Martin Hultman1,2, Ingemar Fredriksson1,2, Marcus Larsson1, Helene Zachrisson3,4, Håkan Pärsson3,5, Sofie Aronsson3,4. 1 Institutionen för medicinsk teknik, 2 Perimed AB, Järfälla Stockholm, 3 Institutionen för hälsa, medicin och vård, 4 Region Östergötland, 5l Region Kalmar, * Huvudsökande.
Projektet ska utveckla protokoll och algoritmer baserade på funktionell avbildning av mikrocirkulationen för att stödja behandlingen av diabetiska fotsår. Målgruppen är patienter som remitteras till ett multidisciplinärt diabetesfotsårsteam som normalt finns vid ett Universitetssjukhus. Denna högspecialiserade vård saknar idag adekvata metoder för att objektivt utvärdera fotens mikrocirkulatoriska funktion. En fungerande mikrocirkulation är en nödvändig förutsättningen för sårläkning. Vi har utvecklat en ny metod för avbildning av hudens mikrocirkulation som simultant mäter blodflöde och blodets syresaturation. Metoden har utvärderats på patienter med benartärsjukdom och kronisk ischemi där fotens mikrocirkulation mättes före och en dag efter endovaskulär intervention. Nedan visas resultatet för en patient vid en lyckad intervention med återställt artärflöde till foten. Blodflödet i mikrocirkulationen ökade och uppvisade hjärtsynkrona pulsationer. Fotot nedan visar en rodnad i vänster fot på grund av ökat blodflöde.
Målet med projektet är att:
- Utveckla ett patientvänligt protokoll för funktionell avbildning av fotens mikrocirkulation med en kombination av lokal värmning av huden, höjning respektive sänkning av benet samt standardisering av viktiga mätförhållanden som rumstemperatur.
- Utvärdera protokollet i en tvärsnittsstudie på friska personer och patienter med diabetiska fotsår. Identifiera mätparametrar som särskiljer mellan friska personer och patienter med diabetes.
Protokollet ska användas vid longitudinella studier av fotens mikrocirkulation vid behandling av diabetiska fotsår. Det långsiktiga målet är att utveckla en metod för funktionell avbildning av fotens mikrocirkulation för att stödja behandlingen av diabetiska fotsår.
Kristin Thomas, HMV
Anslag från Seed
Supporting Physical Activity- Refusal´s Comeback – SPARC, en randomiserad, kontrollerad studie (Hanna Tigerstrand Grevnerts, HMV)
Foto Emma Busk Winquist
SPARC är en randomiserad kontrollerad studie där vi vill undersöka om vi kan öka den fysiska aktiviteten och motivationen hos högstadieelever med problematisk skolfrånvaro, genom att använda en mobilapp och träningsredskap. Andelen barn med en problematisk skolfrånvaro har ökat i Sverige de senaste årtiondena. Många av dessa barn lider av psykisk ohälsa som kan göra det ännu svårare att komma tillbaka till skolan. Då barnen ofta missar skolans idrott och lek på raster finns även en risk att de har en lägre fysisk aktivitet än sina skolkamrater. Fysisk aktivitet har visats inte bara kan ge en tydligt påvisad positiv effekt på existerande psykisk ohälsa (framför allt vid depression och ångest) utan kan även verka preventivt.
Träningsappen, som heter Phystic, med tillhörande redskap är utvecklad av forskargruppens med dr. Oskar Lundgren. Den innehåller olika träningsprogram som anpassas efter varje deltagares träningsvana, önskemål och intressen (t.ex. kampsport, dans, yoga, styrka osv.). I appen finns också motivations- och mindfulnessövningar som är frivilliga att göra. Syftet med dessa är att främja en långsiktig motivation för träning och fysisk aktivitet, samt att förebygga den minskade motivation som ofta uppstår efter den första fasen när det är nytt och roligt att träna med appen.
Vi planerar att inkludera högstadieelever som skolorna identifierar som att ha en problematisk skolfrånvaro på minst 15 % föregående termin. Vid inklusion får studiedeltagarna bära en aktivitetsmätare i 10 dagar innan interventionen börjar och svara på en enkät. Deltagare som slumpas till att träna med appen gör det under 12 veckor, medan de som hamnar i kontrollgruppen får tre påminnelser/info om att vara fysiskt aktiva under samma period. Efter 12 veckor får bägge grupperna bära aktivitetsmätare och fylla i enkäter igen och sedan får deltagare i interventionsgruppen välja om de vill fortsätta träna med appen. Kontrollgruppen får då också möjlighet att träna med appen. Efter ytterligare 12 veckor får deltagarna bära aktivitetsmätare i 10 dagar och fylla i enkäter igen.
Enkäterna handlar bland annat om inställning och tilltro till egna förmågan till fysisk aktivitet, skattning av egna fysiska aktiviteten och mentalt välmående. Vi samlar även in data via Phystic om varje deltagares träningsmängd, val av övningar m.m. Som stödfunktion finns en chatt i appen, där deltagare kan ställa frågor vid behov, och där vi också skickar ut förfrågan om hur det går varje vecka, både för att säkerställa att deltagare upplever sig trygga i att de kan fråga och som stöd och motivation till att hålla igång träningen. Vi planerar att starta upp pilotstudie till våren 2024 och hoppas kunna starta huvudstudien ett år senare.
Utveckling av en innovativ e-hälsointervention för att stödja nutritionsvård hos patienter med smärtrehabilitering – en genomförbarhetsstudie (Huan-Ji Dong, HMV)
Nutritionsvård och hälsosamma kostvanor för smärthantering har på senare tid rönt stort intresse inom smärtforskningen. Finansiering från Styrkeområde e-Hälsa kommer att användas för att inkludera nutritionsvård i smärthanteringen inom nuvarande smärtrehabilitering. Vi kommer att genomföra en mobiltelefonbaserad intervention för att främja hälsosam livsstil och stötta beteendeförändringar (t.ex. matvanor) hos individer. Patienter med ohälsosamt BMI kommer att bjudas in till att använda appen Diet4painrelief som är en plattform för att implementera nutritionsvård inom en specialiserad smärtrehabiliteringsklinik. Diet4painrelief innehåller ett verktyg för att följa basal nutritionsstatus och intag av hälsosam och ohälsosam mat och dryck under tre 24-timmarsmätningar. Därefter kommer patienterna att erhålla ett personligt beteendeändringsprogram för kostoptimering. Under rehabiliteringsprocessen kommer vår dietist att följa upp utvecklingen för varje deltagare vid olika tidpunkter genom personliga möten och en chat-funktion i Diet4painrelief.
En stor fördel med detta tillvägagångsätt är att nutritionsvård kommer att bli en del av den vardagliga kliniska rutinen och att deltagarna är patienter i behov av smärtrehabilitering. Då e-hälsa möjliggör att leverera vård skräddarsydd till patienternas behov förväntar vi oss att denna genomförbarhetsstudie kan ge vägledning till design av en större studie för att nå fler patienter med kronisk smärta och samsjuklikhet (ex. fetma).
Effekter av teleyoga på patienter med pulmonell arteriell hypertension (PAH) – en digitalt levererad nationell randomiserad kontrollerad studie (Joanna-Maria Papageorgiou, HMV)
Foto Emma Busk Winquist
Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH) är en sällsynt, progressiv och allvarlig sjukdom som i första hand involverar arteriolerna i lungkärlbädden. PAH leder till väggförtjockning och ökat flödesmotstånd, vilket resulterar till att höger hjärtkammare behöver ta i hårdare för att upprätthålla normala hjärtminutvolymer. Obehandlad sjukdom leder till högerkammarsvikt och död.
PAH-patienterna har många symptom. Vanligast är ansträngningsutlöst andfåddhet, men även bröstsmärta och svimning vid ansträngning kan förekomma. Patienterna rapporterar nedsatt hälsorelaterad livskvalitet och även rädsla till träning. European Society of Cardiology rekommenderar dock regelbunden träning hos stabila patienter i de senaste publicerade riktlinjerna.
Anslaget från e-Hälsa kommer att användas till en studie inkluderande PAH-patienter från hela landet. Patienterna kommer att randomiseras i två grupper, där den ena (kontrollgruppen) kommer att erhålla sedvanlig råd och den andra (teleyoga-gruppen) kommer att träna yoga på distans 2 gånger i veckan (1 timme/gång) under 12 veckor. Live-strömmade yogasessioner kommer att ledas av en medicinsk yogainstruktör och patienterna uppmuntras att även träna resterande dagar i hemmet med hjälp av en applikation.
Det övergripande syftet är att utvärdera effekterna av digitalt utförd yoga hos PAH-patienter med avseende på fysisk aktivitet, hälsorelaterad livskvalitet, ångest, depression, sömn och kognition. Mätningar av 6-minuters gångsträcka (digitalt utförd med hjälp av en applikation) likaså besvarandet av olika frågeformulär kommer att ske både före randomiseringen, efter 12 veckor och efter 1 år.
Utvärdering av ett internetbaserat stöd- och utbildningsprogram för patienter som väntar på njurtransplantation från avlidna donatorer – En genomförbarhetsstudie (Kristina Nilsson, HMV)
Njurtransplantation är förstahandsvalet vid terminal njursvikt, och majoriteten (80 %) av de som transplanteras får en njure från avlidna donatorer. En utmaning är att efterfrågan på njurar överstiger tillgången, vilket skapar långa väntetider, ofta 2–5 år, och ofta med nödvändig dialysbehandling. Studier visar att väntetiden är fysiskt och psykiskt påfrestande. Många upplever ovisshet, oro och nedstämdhet. Patienter som väntar på transplantation har brist på energi och har ofta orealistiska förväntningar på livet efter transplantationen. Det efterfrågas därför stöd- och utbildningsprogram som riktar sig till de som väntar på njurtransplantation. Ett internetbaserat stöd- och utbildningsprogram som patienten kan använda i sitt hem, när det passar denne själv, kan därmed vara en möjlig lösning för att tillhandahålla lättillgängligt och likvärdigt stöd och utbildning, men har inte tidigare funnits för denna patientgrupp.
Vår forskargrupp har utvecklat ett internetbaserat stöd- och utbildningsprogram för dessa patienter, och involverat flera grupper av intressenter (patienter som väntar/väntat på njurtransplantation, deras anhöriga samt vårdpersonal med kompetens och erfarenhet inom njur- och transplantationsvård) gällande programmets innehåll och design. Stöddelarna i programmet baseras på kognitiv beteendeterapi. Med hjälp av e-Hälsas Seed grant ska vi genomförbarhetstesta programmet i en randomiserad kontrollerad pilotstudie med 80 patienter. Deltagarna lottas till omedelbar start eller en väntelist-kontrollgrupp. Studien mäter bland annat kunskaper om njurtransplantation, egenvårdsförmåga, psykisk ohälsa, acceptans av kronisk sjukdom och livskvalitet före och efter intervention, samt samlar in deltagarnas erfarenheter genom intervjuer. Genomförbarhetsstudien förväntas ge vägledning inför en större randomiserad kontrollerad studie.
Telemonitorering av patienter med KOL: Hemtester och ökad inkludering (Petra Jacobson, HMV)
Vårt pilotprojekt med finansiering från Seed Grant kommer att utforska innovativa sätt att förbättra vården för patienter med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).
System för telemonitorering av patienter med olika kroniska sjukdomar prövas och används kliniskt i varierande omfattning i landets regioner. Generellt är telemonitorering av patienter med KOL ännu inte lika utbrett som t.ex. monitorering av patienter med hjärtsvikt eller högt blodtryck, men behovet är lika stort. Allvarliga försämringsperioder, så kallade exacerbationer, hos KOL-patienter är förknippade med betydande sjuklighet och död. Patienternas återhämtning går långsamt och svåra exacerbationer blir en stor börda för både patienter, anhöriga och hälso- och sjukvården. Telemonitorering av KOL-patienter med syfte att tidigt upptäcka exacerbationer är därför av största vikt och behöver användas av fler. Emellertid har bristen på legitimerade sjuksköterskor varit ett av hindren att komma igång med telemonitoreringen i en större skala.
Den första delen av vår pilotstudie fokuserar därför på att även involvera undersköterskor för att telemonitorera KOL-patienter i hemmet genom systemet ImagineCare, en digital plattform för monitorering som används inom Region Östergötland. Vi planerar att utvärdera hur undersköterskestöd kan öka inklusionshastigheten av KOL-patienter i denna digitala vårdmiljö. Vi kommer att utvärdera övervakningen och säkerställa att kvaliteten bibehålls.
Den andra delen av studien riktar sig mot att utforska möjligheten för KOL-patienter att själva utföra CRP-tester (C-reaktivt protein) hemma. Enligt nya riktlinjer från GOLD 2023 samt Läkemedelsverkets rapport om KOL från 2023, ska KOL-exacerbationers svårighetsgrad bedömas utifrån framförallt objektiva parametrar, bland annat CRP-värdet. Genom att tillhandahålla test-kit för CRP-mätning vill vi ge patienterna verktyg för aktivt deltagande i sin egen vård och samtidigt underlätta för tidig upptäckt av eventuella exacerbationer. Vi vill undersöka och bedöma KOL-patienters förmåga att själva utföra CRP-test hemma. Metoden är också särskilt relevant med tanke på den ökande användningen av digitala vårdbesök. Dessutom är det av värde att kontrollera CRP differentialdiagnostiskt då patienten kan ha en bakteriell luftvägsinfektion såsom pneumoni. Vi tror att dessa innovationer kan spela en central roll i framtidens vård av KOL-patienter. Den erhållna forskningsfinansieringen möjliggör genomförandet av vår pilotstudie för att utvärdera dessa metoder och lägga grunden för en större randomiserad kontrollerad studie, eKOL.
Utveckling och test av en kulturellt anpassad webbsida för att stötta egenvård hos migranter med typ 2 diabetes, inom Primärvården. (Sara Pettersson, HMV)
Migranter från Mellanöstern som har invandrat till Europa utgör en sårbar grupp när det gäller egenvård vid typ 2 diabetes och uppvisar ofta en bristande glykemisk kontroll med risk att utveckla diabetesrelaterade komplikationer. Diabetesvården bidrar ofta till ojämlikheter mellan ursprungsbefolkningen och migranter. Faktorer som kan bidra till ojämlikheter inom vården inkluderar kulturella hinder för tillgång till vård, språkliga och kulturella skillnader, varierande hälso- och läskunskapsnivåer och medvetenhet om diabetesvård. Forskning visar fördelar med kulturellt anpassad diabetesutbildning jämfört med konventionell diabetesutbildning och att patientutbildning där kultur beaktas av kulturellt kompetenta vårdgivare bör utvecklas.
En ny metod för beräkning av intrakardiellt blodflöde med hjälp av fotonräkningstomografi (Jonas Lantz, HMV)
I vårt tidigare arbete upptäckte vi att tidsupplöst hjärt-CT-avbildning innehåller en skatt av information bortom det som möter ögat. Genom att använda tekniska metoder på lättillgängliga kliniska avbildningsdata kunde vi beräkna intrikata detaljer av blodflödet inom hjärtat (Lantz, 2016). Våra patient-specifika flödessimulationer, härledda enbart från CT-skanningar, har visat sig vara både noggranna och insiktsfulla, och matchar kvaliteten på resultat erhållna från 4D-flödes-MRI (Lantz, 2018, 2019). Detta etablerar förtroende för vår metod och dess praktiska användbarhet.
Även om 4D-flödes-MRI tillhandahåller värdefulla data om intrakardiellt flöde, erbjuder vår 4D-flödes-CT-metod unika fördelar. Den extraherar denna information från en CT-skanning utan behov av ytterligare MRI-skanningar. Dessutom möjliggör vår simuleringsbaserade CT-metod högre upplösning, extrahering av ytterligare parametrar som inte är mätbara med andra metoder, och utforskning av hypotetiska scenarier för olika behandlingsalternativ. Vår nuvarande simuleringsram har emellertid begränsningar och kräver betydande beräkningsresurser och expertintervention. Komplex hjärtrörelse, inklusive myokardisk sammandragning och rörelse av hjärtklaffar, introducerar utmaningar som förlänger tiden från CT-insamling till simuleringsresultat. Integrering av rumsligt högupplöst fotonräknande CT-data, som beskriver hjärtmorfologi i finare detalj, ökar komplexiteten.
För att övervinna dessa hinder föreslår vi en ny metod med hjälp av en ny beräkningsmetod. Denna teknik tar itu med komplexiteten med strukturell rörelse som konventionella flödeslösare har svårt att hantera, genom att ersätta gränserna som definierar blodpoolen med en kraft-funktion. Även om den är tekniskt krävande, är denna teknik lovande och bör kunna inkludera mer intrikat geometri och hjärtrörelse i flödessimulationer. Värt att notera är att den fördjupade gränsmetodiken inte har tillämpats på fotonräkningstomografidata med hög upplösning som involverar komplex hjärtrörelse, vilket gör vårt projekt särskilt spännande.
Vårt mål är att genomföra en pilotstudie för att bedöma möjligheterna och utmaningarna hos denna metod för att simulera intrakardiellt blodflöde direkt från kliniska CT-bilder. Integrationen av denna teknik med fotonräkningstomografidata med hög upplösning erbjuder en idealisk testmiljö.
Utveckling av ett samskapat digitalt stödprogram med och för anhöriga till personer med hjärtsvikt (Hanna Allemann, HMV)
Hjärtsvikt är vanligt och utöver att den som drabbas blir tröttare, mer andfådd, och får minskad förmåga att vara fysiskt aktiv över tid, så drabbas personen ofta också av symptom på depression och ångest och kan uppleva en försämrad livskvalitet. Den breda påverkan och det oförutsägbara förloppet som hjärtsvikten innebär påverkar också anhöriga. För att stötta anhöriga som gör insatser och som vill och kan fortsätta att vara till hjälp för den som är sjuk så har vi samskapat ett stödprogram med och för anhöriga. Syftet med programmet är att anhöriga ska bli mer medvetna om sin situation och att de ska få mer kunskap om hjärtsvikt. En förhoppning är att det ska erbjuda stöd som kan hjälpa anhöriga att själva må bra, med en ytterligare förhoppning om att det också kan leda till att personen med hjärtsvikt kan få bra stöd.
Stödprogrammet är publicerat på 1177, men ingår just nu i en randomiserad kontrollerad studie och är därför inte tillgängligt för allmänheten. Stödprogrammet består av 15 olika moduler som tar upp olika ämnen såsom sömn, förändrade relationer, att planera inför framtiden vid allvarlig sjukdom och om livets slutskede. I modulerna finns exempelvis både texter, bilder, intervjuer och videofilmade föreläsningar. Det breda innehållet är tänkt att kunna anpassas till att anhöriga kan ha olika relationer till den som är sjuk och också till att de kan ha varit i en anhörigsituation en kortare eller längre tid.
Under processen att utveckla programmet har överväganden gjorts i relation till att skapa ett stöd som är hållbart över tid och också möjligt att implementera i den reguljära hälso- och sjukvården. Av den anledningen så saknas möjlighet för anhöriga att kommunicera med varandra eller med vårdpersonal trots att det här var saker anhöriga uttryckte genom samskapandeprocessen att de hade uppskattat. I intervjuer har anhöriga som använt det färdiga programmet uttryckt att stödprogrammet var användbart, men det framkom också att det kunde uppfattas som omfattande och tidskrävande att ta del av innehållet.
Vi vill därför testa om vi med hjälp av en stor språkmodell (large language model) såsom OpenAI:s ChatGPT kan stötta anhöriga i att få personligt utformade svar på sina frågor och funderingar. Projektet har som syfte att utforska om det är genomförbart att använda en språkmodell som specifikt tränats på innehållet i stödprogrammet för att kunna ge anhöriga relevanta och trovärdiga svar. Inom ramen för detta projekt som startat i januari 2024 så är målet att utveckla och testa en prototyp. Detta inkluderar utveckling av testscenarier och dokumentation av utvecklings- och testprocesser för att utvärdera prototypen.
I projektet samarbetar vi med forskare på både Tekniska och Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.
William Lövfors, IMT
Inbjudan av gästforskare
Inbjudan av fysiologen från Umeå universitet till Linköpings universitet och Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus för utveckling av ett multicenterprogram för fetmaforskning med en ny e-hälsolösning för rörelseparadoxen* (Oskar Lundgren, H.K.H. Kronprinsessan Victorias Barn- och Ungdomssjukhus och BKV)
Övervikt och obesitas (fetma) hos barn och ungdomar är ett växande problem som hittills varit notoriskt svårt att ta fram fungerande behandlingsprogram för. Det finns många skäl till att det har varit särskilt svårt att behandla obesitas hos ungdomar. Ett av skälen är att tidigare modeller och interventioner har underskattat betydelsen av de psykologiska faktorer som hindrar eller underlättar förändringar i livsmönster som kan bli hållbara över tid.
Oskar Lundgren, överläkare på H.K.H. Kronprinsessan Victorias Barn- och Ungdomssjukhus, US Linköping och universitetslektor på Avdelningen för Barn- och Kvinnors Hälsa (BKH), har tillsammans med en grupp kollegor, utvecklat en mobilapp som adresserar den grundläggande motivationsproblematiken bakom utvecklingen och vidmakthållandet av övervikt och obesitas.
Mobilappen Phystic, med tillhörande vikt i rostfritt stål, levererar instruktioner till daglig rörelse, och från dag ett får användaren även mental träning i form av motivationsövningar, reflektion, avspänning och mindfulness. Appen har utvecklats i samarbete med LiU Innovation, LEAD och Region Östergötland och prototyper testas just nu i en första pilotstudie med ungdomar med obesitas i Linköping, Norrköping och Motala.
Forskargruppen har nyligen inlett ett samarbete med en grupp vid Umeå Universitet och börjat skissa på en multicenterstudie som tar ett helhetsgrepp på problematiken med obesitas hos ungdomar. Gruppen i Umeå leds av muskelfysiologen Apostolos Theos och i hans forskargrupp ingår barnläkare, fysioterapeuter och forskarkollegor som har lång erfarenhet av att studera molekylära och endokrinologiska förändringar vid obesitas.
Samarbetsanslaget från Styrkeområde e-Hälsa betyder att forskargrupperna får en unik möjlighet att lära av varandras erfarenheter och snabbt komma vidare i det praktiska arbetet med att sjösätta multicenterstudien, där nya inslag av e-Hälsa och digital vård kan vidareutvecklas och komma ett stort antal ungdomar till nytta. Anslaget innebär även att fler medarbetare, både i Linköping och
Umeå, kan få bli delaktiga i planeringen och genomförandet av studien och på så sätt bidra till rekryteringen av nästa generation forskare inom området e-hälsa.
*Rörelseparadoxen används ibland som benämning av fenomenet att många individer vet hur hälsobringande det är att vara aktiv men ändå fastnar i ett inaktivt livsmönster. Termen används, förvirrande nog, även som beskrivning av fenomenet att fysisk aktivitet i förvärvsarbete sällan har samma positiva effekter som fysisk aktivitet på fritiden.