Om skadorna efter en stroke kan begränsas genom nya behandlingar finns möjlighet att minska mänskligt lidande och även spara resurser, visar forskning i hälso- och sjukvårdsanalys vid Linköpings universitet.

Foto: stockdevilStroke – en blodpropp eller blödning i hjärnan – är en av de främsta orsakerna till handikapp och för tidig död, men innebär också en stor börda för anhöriga och höga kostnader för samhället.

Förra året publicerades fem positiva studier som studerade effekten av trombektomi, en behandling där ett instrument förs upp i det drabbade kärlet i hjärnan varefter blodproppen tas bort med en sug eller ett metallnät.

Hög kostnad

En återstående fråga är om nyttan med trombektomi vid allvarlig stroke kan rättfärdiga behandlingens kostnader. I en studie som nu publiceras i den amerikanska tidskriften Neurology, utförd av forskare vid Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Linköpings universitet, och kolleger vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet beräknades kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår för trombektomi på strokepatienter.

I analysen användes en simuleringsmodell där effekten av behandlingen på livskvalitet, livslängd och kostnader beräknades utifrån de kliniska studierna från 2015. Resultatet av denna beräkning jämfördes sedan med ett alternativ där patienten behandlas utan trombektomi. Analysen visade att trombektomi vid allvarlig stroke innebar stora vinster i livskvalitet men också att de höga initiala kostnaderna för ingreppet över tid uppvägdes av besparingar i form av minskat vårdbehov.

Hoppfullt resultat

Trombektomi ger således en förbättrad livskvalitet till allvarligt sjuka patienter utan att nämnvärt påverka den långsiktiga kostnaden för samhället.
Resultaten ger hopp och kommer sannolikt att påverka den framtida svenska strokesjukvården.

Artikel: Cost-effectiveness of endovascular thrombectomy in patients with acute ischemic stroke av Mattias Aronsson, Josefine Persson, Christian Blomstrand, Per Wester och Lars-Åke Levin. Neurology online before print 12 februari 2016. doi:http://dx.doi.org/10.1212/WNL.0000000000002439

Liknande nyheter

Forskningsverksamhet