27 oktober 2016

Med tidningsnedläggningar och forskningsresultat som ofta skrivs på engelska får allmänheten mindre tillgång till svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Men det går att vända trenden i positiv riktning, visar skriften Kunskapens nya rörelser.
Bild på uppslagen bok– Den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen måste fortsätta nå ut till medborgarna, betonar Jesper Olsson, docent i litteraturvetenskap vid LiU, bilden nedan.

Han är en av fyra forskare som suttit med i styrgruppen för den nyutkomna skriften Kunskapens nya rörelser, utgiven av Kungl. Vitterhetsakademien.

Tidigare har ledar-, nyhets- och kultursidor spelat en avgörande roll för att forskning inom humaniora och samhällsvetenskap uppmärksammats och debatterats. Men i takt med mediernas nedskärning, parallellt med sociala mediers framväxt där snabba klick ger mindre utrymme för analyserande och reflekterande texter, minskar den mångbottnade kunskapsförmedlingen. Det menar författarna till skriften.

Vill sätta bibliometriska avtryck


Jesper Olsson, forskare IKK 2016 Foto: Eva BergstedtDet finns en lång rad andra förklaringar till varför förutsättningarna för att nå ut med forskningsresultat har ändrats.

De akademiska publiceringsmönstren har till exempel förändrats. Fler svenska forskare publicerar idag sina resultat på engelska och helst i välrenommerade anglosaxiska tidskrifter. Det gäller till exempel forskning inom statsvetenskap, psykologi, sociologi, ekonomi, filosofi och språkvetenskap.

Den här tendensen gör att den svenskspråkiga boken och vetenskapliga tidskriften inte längre är så angelägen för forskare. De vill helst sätta bibliometriska avtryck i form av frekventa citeringar och då är det bättre att skriva på engelska.

– Det finns problem, helt klart, med att den traditionella offentligheten omvandlas. Men förändringen innebär också möjligheter och det är dem vi vill fokusera på, poängterar Jesper Olsson.

Svensk version av The Conversation

Skriften utmynnar därför i tio punkter med förslag på vad som kan göras för att förbättra spridningen av forskning och debatt kring dess resultat. Det handlar om alltifrån stöd till traditionella böcker och tidskrifter till nya digitala publikationsplattformar, liksom att föra samman kommunikatörer och forskare för att öka samarbetet till att bygga upp en organisation som i framtiden kan ha ett helhetsansvar för samverkan inom humaniora och samhällsvetenskap.

– Ett konkret förslag är att starta en svensk version av The Conversation, en webbplats som sprider kunskap om forskning, säger Jesper Olsson.

The Conversation startade 2011 i Australien och är en webbplats som producerar artiklar skrivna av forskare och redigerade av professionella redaktörer.

Texterna riktar sig till en bred allmänhet. Allt är fritt tillgängligt och gratis att publicera vidare. Idag finns The Conversation även i en brittisk, en amerikansk, en afrikansk och en fransk utgåva. Forskarna kan delta i samhällsdebatten i ett nytt forum och allmänheten får ny kunskap. Det hela finansieras genom bidrag från forskningsfinansiärer och genom en medlemsavgift från medverkande universitet och högskolor.

Jesper Olsson är optimistisk om att det i framtiden ska byggas upp en svensk version av The Conversation.

– Vi ser det som en ödesfråga att den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen når ut till allmänheten. Det handlar om att vi bibehåller ett demokratiskt samhälle med upplysta medborgare som kan delta i samhällsdebatten.

Foto på Jesper Olsson: Eva Bergstedt

The Conversation