Ökad turism ställer krav på kommunerna

Kommunerna måste bli bättre på att införliva turism och annan
besöksnäring i samhällsplaneringen. Det konstaterar LiU-forskare i en färsk rapport till Tillväxtverket.

Skidlift ÅrePå fem år, fram till 2020, ska turistnäringen i landet öka sin omsättning till 500 miljarder per år. Det är ett nationellt mål. En anledning är att turismen ger många arbetstillfällen, även där arbetsmarknaden annars är svag.

2012 fick Tillväxtverket ett regeringsuppdrag att utveckla den nationella och internationella turismen. Frågor de skulle se över var bland annat hur turistdestinationer kan utvecklas och göras mer attraktiva. Fem turistmål valdes ut för en studie; Stockholms skärgård (bilden th), Bohusläns skärgård, Åre, Kiruna och Vimmerby. Tillväxtverket, i sin tur, involverade forskare från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, för att ta reda på kommunernas roll i utvecklingen av framgångsrika destinationer. En destination kan vara både en helt liten plats, exempelvis ett torg, en avgränsad yta som Gamla stan i Stockholm eller en hel region, till exempel Stockholms skärgård.

– Kommunerna är viktiga för turismens utveckling. Eftersom CKS har stor kunskap om kommunerna så blev vi tillfrågade, säger Josefina Syssner, CKS föreståndare som även forskat om turism och besöksnäring.

Frågorna som forskarna sökt svar på är hur de fem utvalda platserna arbetar med sin destinationsutveckling, vilka problem de har med arbetet och vilka lösningar de valt. 

Problemen av skiftande karaktär

Forskarna pekar exempelvis på vikten av att alla aktörer är överens om vilket geografiskt område de arbetar med. Det är inte alltid enkelt. Många gånger vill enskilda aktörer lyfta fram sitt besöksmål, sin kommun eller sitt län – istället för att gå samman under ett gemensamt varumärke. Det gör att besökaren möts av många olika budskap.

– Inom andra näringar finns i regel ett eller ett par dominerande företag som kan fatta avgörande beslut. Så är det inte i besöksnäringen, på både gott och ont. Där är många olika företag inblandade tillsammans med en eller flera kommuner. I Bohuslän är 13 kommuner involverade. En utmaning är därför att skapa en gemensam viljeinriktning för alla aktörer, säger Josefina Syssner. 

En annan fråga som forskarna lyfter är behovet av infrastruktur, att människor enkelt kan ta sig till platsen de vill besöka.

–  Kvalitetsarbetet är också centralt. Ta till exempel Åre som är en tätt sammanhållen destination. De som lever på besöksnäringen där vill att alla invånare ska ge besökarna god service så att de känner sig välkomna, men ingen har ju mandat att tala om hur alla andra ska bete sig.

Ytterligare ett problem kan vara att medborgarna inte alltid är förtjusta i att det kommer en massa turister.

– Så kan det vara i skärgården, till exempel. Människor som har bott där i hela sitt liv kan tycka att folk kommer dit och ställer till problem. En utmaning är att öka medborgarnas förståelse för näringen och att den är viktig som inkomstkälla, men också för servicen för dem själva, som affär och kommunikationer.

Banaliserad besöksnäring?

Det har funnits en tendens att banalisera besöksfrågan, att det räckt med att göra reklam och lite jippon, menar Josefina Syssner.

– Om det finns ett allvar bakom målet att fördubbla besöksnäringen så måste kommunerna verkligen satsa på samhällsplaneringen.Det handlar om tunga kommunala frågor som exempelvis infrastruktur, markägande, trafik och plan- och bygglagen.


Publicerad 2015-03-24