Patienter med ångest kan slippa fruktlös terapi

Att förutsäga om en patient som lider av social fobi kommer att bli hjälp av behandling, kan bli verklighet. Det visar forskare från bland annat Linköpings universitet.


Med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, tittade man på hjärnaktivitet hos 26 patienter med social ångeststörning.

Omkring tolv procent av befolkningen lider av social ångeststörning, även känd som social fobi. Men ungefär en tredjedel av de patienter som behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT, svarar inte på behandlingen. Doktorand Kristoffer NT Månsson har lett en hjärnavbildningsstudie med syfte att utvärdera prediktorer till en behandlings resultat, i det här fallet KBT via internet. Resultaten publicerades i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Translational Psychiatry.

Spara lidande

Med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, tittade man på hjärnaktivitet hos 26 patienter med social ångeststörning. Efter att patienternas hjärna avbildats genomgick de KBT via nätet och ett år senare följdes de upp så att man kunde avgöra om de svarat på behandlingen eller inte.

Vid uppföljningen tittade forskarna tillbaka på hur hjärnaktiviteten såg ut innan terapin och särskilt koncentrerade man sig på hjärnans rädslonätverk. Uppgiften var att undersöka om man med hjälp av en ny datadriven analysmetod kunde förutsäga vilka individer som senare skulle tillgodogöra sig behandling. Det kunde man. Mönster av hjärnaktivitet i främre cingulum, ACC, kunde förutsäga vilka individer som skulle svara, respektive inte svara, på behandlingen.

– Det visade sig att hjärnaktiviteten i ACC med 92 procents träffsäkerhet kunde förutspå behandlingsresultat ett år efter att behandlingen avslutats. I praktiken var det bara två av patienterna i studien som vi inte kunde förutsäga behandlingsutfall på, säger Kristoffer NT Månsson.

Tilldelas viss behandling

I framtiden är det alltså möjligt att personer som lider av social ångeststörning skulle kunna tilldelas en viss behandling i förmån för en annan – baserat på vad man vet om patientens hjärna.

– Det här är värdefullt inte bara för patienten utan även för klinikern som får ett redskap för att fatta beslut för en särskild individ, inte baserat på en hel grupp som det är idag. Sjukvården skulle slippa behandla i onödan, säger Kristoffer NT Månsson.

Studien har gjorts tillsammans med professor Gerhard Andersson vid Linköpings universitet, forskare vid universiteten i Uppsala, Umeå och Stockholm samt King’s College i London.

Publikation:

Predicting long-term outcome of Internet-delivered cognitive behavior therapy for social anxiety disorder using fMRI and support vector machine learning. KNT Månsson, A Frick, C-J Boraxbekk, AF Marquand, SCR Williams, P Carlbring, G Andersson och T Furmark. Translational Psychiatry. 2015;5, e530.


Bild:

Mönster av hjärnaktivitet i främre cingulum, ACC, kunde predicera vilka personer som senare skulle bli bra av KBT för social ångeststörning. Foto: LiU