Det finns många användningsområden för automatisk id avläsning. Tillämpningarna som man gör kan t.ex. vara vägning, passage vid grind, registrering vid lastning, identifikation vid stegräkning, brunstpassning, behandlingar, lamning m.m. EID systemen är en av grundstenarna för många andra applikationer inom djurhållning.
Foto: Peexels
Beskrivning
Elektronisk identifikation med radiovågor (EID/RFID) i form av exempelvis öronbrickor kan läsas av med hjälp av olika elektroniska avläsare. Förutom identifikation i öronbrickor kan EID även sitta i halsband, fotremmar, som en bolus i magen eller ett chip under huden. Man läser av EID numret med en läsare och numret matchas sedan mot ett djurindividnummer. Det finns olika typer av läsare, handhållna mobila och fastmonterade i inredning, vågar, utfodringsutrustning mm.
Det finns två olika typer av system; lågfrekvent och högfrekvent. Det lågfrekventa systemet är det som vanligast förekommer i öronmärken. Det lågfrekventa systemet har en kortare avläsningssträcka på ca 30 cm. Det högfrekventa har en betydligt längre avläsningssträcka på uppemot flera meter med möjlighet att ställa in kortare avstånd. En fördel med de högfrekventa systemen är att de kan läsa av en grupp med djur samtidigt, tex när djuren passerar genom en bred grind. Den läsare man använder måste vara anpassad till den typ av EID som ska läsas av. Det finns läsare som klarar att läsa av båda systemen men det är ovanligt.
Det finns många användningsområden för automatisk id avläsning. Tillämpningarna som man gör kan tex vara vägning, passage vid grind, registrering vid lastning, identifikation vid stegräkning, brunstpassning, behandlingar, lamning mm. EID systemen är en av grundstenarna för många andra applikationer inom djurhållningen.
