Samverkan i fokus för Kloss

Nio lärosäten har gått samman för att hitta en lösning hur samverkan ska kunna dokumenteras och synliggöras. Två projekt drivs från LiU med Anna-Carin Ramsten som projektledare.

– Samverkansskicklighet är en viktig kompetens för våra lärare och forskare, konstaterar LiU:s rektor Helen Dannetun.

Förväntningarna ökar på att universitet och högskolor ska ta en mer aktiv roll i att hitta lösningar på de stora samhällsproblemen. Både Vetenskapsrådet och Vinnova har fått regeringens uppdrag att ta fram nya modeller för hur basanslagen till universiteten kan fördelas och där även samverkansskicklighet ska ingå. På initiativ från KTH startades för drygt ett år sedan Kloss-projektet, Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan. Finansierar gör Vinnova och de nio lärosäten om deltar.
Anna-Carin RamstenFoto: Monica Westman

– Förhoppningen är att vi ska kunna hitta en gemensam struktur och ge rekommendationer för hur samverkan kan värderas och utvecklas, säger Peter Värbrand, vicerektor för samverkan, på Linköpings universitet.

Såväl han som samverkansdirektör Jan Axelsson är engagerade i Kloss.

Sex delprojekt i Kloss

Kloss är uppdelat i sex delprojekt, varav två drivs från LiU, Anna-Carin Ramsten har ansvar för båda. I det första har hon tillsammans med Peter Dobers vid Mälardalens högskola och Cecilia Björsén, Högskolan i Jönköping, gått igenom hur begreppet samverkan används och beskrivs i olika dokument från alla nio deltagande lärosäten och också i vilken mån samverkan förekommer i anställningsordningen. De har skrivit en första rapport där de också går igenom och listar de olika typer av samverkan som förekommer.

Anna-Carin Ramsten- Samverkan betyder olika saker i olika ämnen. Tanken är att vi i delprojektet ska få fram förslag till en gemensam samverkans- och meritportfölj, säger Anna-Carin Ramsten.

I det andra projektet handlar det om att se hur olika lärosäten arbetar med att fördela basanslagen och om hänsyn tas till hur mycket man samverkar inom forskning och utbildning. Syftet med kartläggningen är att identifiera, beskriva och analysera olika resursfördelningsmodeller där samverkan ingår.

– Det vi sett hittills är att alla lärosäten arbetar på helt olika vis eftersom förutsättningarna är helt olika. Det gäller både mellan olika discipliner och utbildningsinriktningar, säger hon.

Arbetet, som här bedrivs i samarbete med KTH, Lunds och Uppsala universitet, ska resultera i en rapport till sommaren. Syftet är att visa många av de samverkansprojekt som pågår, men som av olika anledningar inte syns.

– Genom att visa på konkreta exempel från utbildning och forskning är vår förhoppning att rapporten ska bli ett bra underlag för de lärosäten som vill diskutera hur basanslagen fördelas.

Personalrörlighet och strategiska partnerskap

Övriga Kloss-projekt handlar om att se över villkoren för personrörlighet, om mötesplatser och aktiviteter för att utveckla samverkan samt om upprättandet av regionala eller ämnesvisa plattformar för samverkan med flera partner. I ett sjätte projekt diskuteras ett ramverk som kan förenkla när lärosätet vill gå in i strategiska partnerskap med företag, stiftelser eller organisationer.

– Det är en enorm styrka att nio lärosäten går igenom och diskuterar alla dessa frågor tillsammans. Det är förmodligen första gången det skett, säger Anna-Carin Ramsten.

Kloss loggaDeltar i Kloss gör, förutom LiU och KTH, universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Umeå, SLU samt Mälardalens högskola och Högskolan i Jönköping. Det gemensamma förslaget till samverkans-och meritportfölj ska komma ut i bokform. Projektet avslutas officiellt sommaren 2015.

Kontakt

Mer om KLOSS