Bakgrund
Projektet Skuldtyngd handlar om överskuldsättning hos unga vuxna och idén väcktes under en workshop i en svensk kommun. Fem unga vuxna som engagerade sig mot ungdomskriminalitet deltog och i deras resonemang var frågan om skuldsättning central:
Kim (ungdom) berättar om en kille som åkt fast för att röka på. Första gången betalade föräldrarna böterna: 4 000 kronor. Men andra gången får du högre böter, sedan ännu högre. Föräldrarna hade inte råd och nu är skulden på 150 000. Hur ska han kunna börja livet, när han inte har någon chans att betala tillbaka?
Jona (ungdom) säger att när de väl fastnat hos kronofogden tycker många inte att det är värt att jobba; allt går ändå till fogden. De blir kriminella eller jobbar svart istället, det är enda möjligheten de ser. För de behöver pengarna, det är en stress i hela samhället, allt man ska köpa för att få status.
Per (kommunanställd) säger att så är det väl för alla? Alla vill ha pengar, gärna så snabbt som möjligt. Det är bara olika vägar. Men vägen med jobb, att arbeta sig upp, kanske vissa tycker är för långsam?
Den vägen är stängd, utbrister Jona. Det är det som är problemet! Den är omöjlig för vissa. Om du har skulder på 200 000 innan du slutat gymnasiet, kronofogden efter dig och prickar i registret. Du är körd! Du får aldrig ett jobb eller en bostad. Så folk vågar inte ens försöka den lagliga vägen till slut. Man vågar inte söka jobb längre, för man vet hur det kommer gå. Det blir som en paranoia som paralyserar dem. De känner att de bara har ett val. Men hade de sluppit skulderna skulle många gjort annorlunda.
Många tar sms-lån för att betala böter, säger Kim, men det är ännu värre. Det kan de aldrig betala tillbaka. De här låneföretagen förstör människors liv, de kommer i nya skulder som de aldrig kan ta sig ur.
Fältanteckning
Ekonomisk skuldsättning är idag närmast ett normaltillstånd i form av t.ex. studie- och bostadslån. Vanligtvis antar skuldrelationen en rutinartad och anonym form med regelbundna avbetalningar, och skulden upphör lika odramatiskt i samband med att fordringen återbetalats. Ekonomiska skulder kan emellertid skapa avsevärda problem när de övergår till så kallad överskuldsättning – en situation där den skuldsatte inte kan betala sina lån eller räkningar.
Fältanteckningen tydliggör att överskuldsättning inte enbart är ett ekonomiskt problem. Snarare tycks många unga befinna sig i ett nät av skuld med en rad sociala implikationer, t.ex. stigma och skuldkänslor. Vid överskuldsättning kan den ursprungliga ekonomiska relationen ge upphov till att andra sociala relationer upprättas (till t.ex. Kronofogde, socialtjänst och rättsväsende), att existerande relationer (till t.ex. vänner och familj) förändras samt att potentiella framtida relationer (till t.ex. bostads- eller arbetsmarknad) försvåras eller omöjliggörs.
Överskuldsättning och ungas skuldsättning
Under 2010-talet har överskuldsättning ökat bland svenska hushåll och uppmärksammats som ett allvarligt problem, och fenomenet är utmärkande för det samtida konsumtions- och kreditsamhället. Överskuldsättningens risker ur ett folkhälsoperspektiv är väl kartlagda: det ökar risken för ohälsa, såväl mentalt som fysiskt, och kan leda till för tidig död. Överskuldsättning tenderar dessutom att bli en långvarig problematik, varför den är angelägen att hantera tidigt. Som en följd av Coronakrisen förutspår Kronofogden att över 100 000 fler än vanligt kommer att skuldsättas de kommande åren.
För unga vuxna ökar överskuldsättningen, såväl till stat och kommun som till privata fordringsägare. Höga konsumtionskrav, ungdomsarbetslöshet och en aggressiv kreditmarknad gör gruppen extra sårbar, särskilt för de vars bakgrund präglas av ekonomisk knapphet. Till följd av Coronakrisen ökade i mars 2020 antalet inskrivna arbetslösa ungdomar med 7 000 jämfört med samma månad 2019.
Den sammantaget största fordran på unga vuxna utgörs av skatteskulder, vilka bland annat har sin grund i att många unga vuxna har oregelbundna inkomster från flera olika arbetsgivare. De vanligast förekommande fordringarna är däremot körkortsräkningar och obetalda fakturor från e-handel, vårdavgifter och mobiltelefoni. Andra vanliga fordringar på unga rör brottsrelaterade böter, avbetalningar med ränta och snabba konsumtionslån med hög ränta utan säkerhet. Därtill ökar ungas skuldsättning kopplad till spel om pengar, något som riskerar att förstärkas i samband med Coronakrisen.
Unga vuxnas liv innebär generellt en omställningstid, där individer flyttar hemifrån, börjar förvärvsarbeta eller studera på högskola – en period i livet som också ofta innebär ökade utgifter och en förväntan om självförsörjning. Då överskuldsättning påverkar möjligheten att t.ex. teckna hyreskontrakt och försäkringar försvåras omställningen. Ändå är frågan om hur överskuldsättning påverkar unga vuxnas sociala situation ett närmast outforskat ämne i Sverige. Vad händer med de unga vuxna som inte lyckas hantera sina skulder och hur påverkas de av överskuldsättningen?
Syfte
Projektet fokuserar sociala aspekter av överskuldsättning för individer mellan 18 och 25 år. Ambitionen är att analysera skuld som ett multidimensionellt fenomen där den skuldsatte individen utgör skärningspunkten i processer verksamma på mikro-, meso- och makronivå. Syftet är att över en treårsperiod undersöka hur fem dimensioner av skuld samspelar i unga vuxna överskuldsattas liv: Utöver ekonomisk skuld har vissa även dömts som skyldiga i juridisk mening. Därtill undersöks känslan av skuld och omgivningens skuldbeläggande. Avslutningsvis utforskas samhällets skuld, d.v.s. samhälleliga faktorer som driver på överskuldsättning.
Dessa olika aspekter av skuld knyter samman delvis skilda forskningsfält och projektet kombinerar olika innebörder av skuldbegreppet, som tillsammans kan generera nya terminologier för att förstå överskuldsättning. Vi vill göra denna teoretisering praktiskt tillämpbar, och kommer även föreslå åtgärder för att stävja överskuldsättningens orsaker och konsekvenser. Härigenom främjar projektet social och ekonomisk inkludering för en grupp som riskerar att hamna i ett närmast livslångt utanförskap.
Frågeställningar
För att precisera projektets ambitioner har frågeställningarna delats upp i tre kategorier som korresponderar med de olika dimensionerna av skuld.
Överskuldsättningens samhälleliga kontext
- Hur framstår och framställs överskuldsättning som ett socialt problem i det kontemporära samhället?
- Vad utgör enligt samhällsdiskursen dominerande förklaringar till unga vuxnas överskuldsättning, och vilka typer av åtgärder framställs som centrala?
Unga vuxnas erfarenheter av överskuldsättning
- Hur beskriver de unga vuxna sin väg in i överskuldsättning, har detta påverkats av Coronakrisen och i så fall hur?
- Hur framställer de unga vuxna sin situation; förändras detta över tid och hur skiljer sig beskrivningarna mellan olika individer?
- Hur beskrivs, framträder och förändras de unga vuxna relationer till närstående och samhället?
Konceptualisering och teoretisering av unga vuxnas överskuldsättning
- Hur förhåller sig de unga vuxnas erfarenheter till överskuldsättningens samhälleliga kontext?
- Hur relaterar de fem dimensionerna av skuld till varandra, och hur kan man teoretiskt begreppsliggöra det nät av skuld som överskuldsatta unga vuxna inbegrips i?
- Vilka analytiska vinster (och begränsningar) kan urskiljas i att behandla skuld som ett multidimensionellt fenomen?