Viktigt med många synsätt
Linköpings kommun har till exempel etablerat ett smart city-samarbete inom sin kommunkoncern (kommunen, andra offentliga förvaltningar, medborgarna, näringslivet och akademin) för att de vill kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, etablera nya samarbeten och affärsmodeller och få in rätt aktörer i utvecklingsarbetet.
– Det gäller att vara lyhörd som kommun och ta tillvara goda idéer, men det är inte så enkelt som man tror att samordna och hitta nya samverkansformer. Vi söker en modell som går att använda på många samhällsbyggnadsprojekt, och då behöver man släppa på kontrollen. Vinsten är att få tillgång till idéer och frågeställningar som vi aldrig skulle ha kommit på själva, sade Fredrik Eriksson, IT-strateg i Linköpings kommun.
Begreppet smarta städer handlar om att olika samhällstjänster, med hjälp av digital teknik, görs tillgängliga för medborgare. Företag och myndigheter kan både samla in data och styra funktioner som gatubelysning och reningsverk via trådlösa sensorer.
Läsplattor i klassrummen
Om den inledande presentationen handlade om IT på strategisk nivå för en hel kommun, visade Josephine Boman på det handgripliga arbetet med iPads i klassrummen. Hon är lärare på Skäggetorpsskolan i Linköping där alla elever sedan snart två år tillbaka har tillgång till en egen läsplatta. De används integrerat i undervisningen och är goda hjälpmedel för både elever och lärare.
– Det finns många bra appar och verktyg – och resultatet blir så fint. Det lyfter blyga och tysta elever som inte gärna talar inför klassen. Men de kan vara jätteduktiga med läsplattan och kan istället spela upp fantastiska presentationer som de har gjort, sade Josefine Boman.
Pages, Keynote, Popplet, Showbie, iMovie, iTunes U och Book Creator är några av verktygen som används. Och genom Studi kan eleverna ta del av läromedlen på flera olika språk, inte minst viktigt för nyanlända elever.
Är vi redo för smarta städer?
Handlar smarta städer bara om teknik? Nja, mycket prat om sensorer, big data och sammanflätade, intelligenta styrsystem blir det ju förstås. Malin Granath, doktorand i informatik vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings universitet har följt framväxten av Vallastaden och skärskådade IT-begreppet och de smarta städerna ur ett mer samhällsvetenskapligt perspektiv: är vi redo att implementera smarta städer i praktiken? Teoretiskt har begreppet funnits ganska länge, men vi har ännu inte sett några smarta städer som myllrar av människor och folkliv.
– De smarta städer som hittills byggts har konstruerats av experter – men vill folk bo där? Vill vi ha så mycket övervakning och teknik? Och det är heller inte alltid så att det är den tänkta målgruppen som flyttar dit, sade Malin Granath.
Hon menade också att modellerna för de smarta städerna hittills varit ”teknokratiska” och drivits av några av världens största teknikjättar som också har ekonomiska intressen av städer fullproppade med teknik. Och om vi inte ställer upp på ett samhälle där allt är övervakat och styrt, hur kommer då de smarta städerna i version 2.0 att se ut? Den avslutande diskussionen handlade om att smarta städer inte är en teknisk universalmodell, utan mer ett förhållningssätt till inbäddade system som möjliggörare som kan underlätta viktiga infrastrukturer i samhället.
Samverkansdagen arrangeras varje höst på Campus Valla av Linköpings kommun och Linköpings universitet genom Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).