Sociala robotar hjälper barn med autism

Teknik och psykologi. Under populärvetenskapliga veckan berättade Tom Ziemke, professor i kognitiva system, om projektet DREAM som undersöker sociala robotar som hjälpmedel i terapi för barn med autism.

Forskare vid Linköpings universitet, med doktorand Mia Persson i spetsen, har tidigare hittat gener som påverkar hundars sociala förmåga. Eftersom flera av generna också är kända från studier av sociala funktionsnedsättningar hos människor hoppas man i framtiden kunna använda kunskaperna om hundar i forskningen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Autism är en av dessa funktionsnedsättningar, som professor Tom Ziemke fokuserar på i det europeiska forskningsprojektet DREAM.

Autistiska barn med robotar. Projektet DREAM– Autism är ett väldigt brett spektrum. På ena sidan har vi de högfungerande personerna, med vad som tidigare brukade kallas Asperger syndrom. De klarar sig vanligtvis ganska bra i livet. Och på andra sidan har vi de lågfungerande, med stora svårigheter som påverkar livet mycket, berättar han.

Antalet personer med någon form av autism uppskattas enligt amerikansk forskning till 1 per 68 personer (1 av 42 pojkar, 1 av 189 flickor) och Tom Ziemke poängterar hur olika problemen kan te sig.
– Vi har alltså minst två autistiska personer härinne, säger han medan han ser ut över publikhavet. Det är inte så ovanligt som man kan tro.

För dem med svårast problem – som till exempel inte svarar vid social interaktion – är det bra om beteendeterapi sätts in så tidigt som möjligt, helst vid fyra års ålder. Terapin är dock ofta tidsintensiv och kräver underhåll under ett antal år, 25 timmar i veckan. Detta kräver resurser, som Tom Ziemkes projekt hoppas kunna underlätta med hjälp av robotar.

Men vad är då en robot?

– Från filmer känner vi igen dem som människoliknande, vilket inte är så konstigt eftersom de konstrueras av människor, säger Tom Ziemke.

Han visar bland annat upp bilder från science fiction-filmen Westworld (1973) och ett omslag från tidningen Science. På det senare syns två personer som skulle kunna vara tvillingar, men Tom Ziemke menar att det finns något som kan avslöja att en av dem faktiskt är en robot: rörelserna.
– Vi kanske kan övertygas att tro att en robot är människa på bild, men det är betydligt svårare att få en robot att röra sig som en människa. Av rörelser blir vi inte lika lätt lurade.

Tom Ziemke, föreläsning under Populärvetenskapliga veckan 2016För att ytterligare komplicera frågan om vad en robot är, kan man fråga sig om bilar också är sociala robotar. Idag finns ju faktiskt autonoma, självstyrande bilar, diskuterar Tom Ziemke. I projektet DREAM använder man sig hur som helst av humanoida, människoliknande robotar för att träna barn med autism i olika typer av sociala interaktioner.
– Barn med autism gillar ofta teknik, och eftersom de gillar att interagera socialt med djur och dockor antog vi att den här typen av social interaktion kanske skulle kunna fungera bättre än terapi med bara människor, förklarar Tom Ziemke.

Terapin går ut på att lära sig att känna igen olika sociala signaler och att till exempel titta på samma sak som den man kommunicerar med, vilket det finns ett begrepp för – ”delad uppmärksamhet”. Man jämför också robot-terapin med vanlig terapi, och hittills tycker Tom Ziemke att resultaten ser lovande ut. Än finns dock utmaningar kvar.
– Den största utmaningen är att få roboten att lära sig att generalisera information och på sikt agera mer självständigt.

Tom Ziemke avslutar med att tipsa om kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet. Det passar den som är intresserad av kombinationen teknik och psykologi.



Projektet DREAM