Tio år med genuslektorer

Med fyra genuslektorat skulle genusmedvetenheten öka i utbildningarna. Hur har det gått? Har något förändrats på tio år?

För tio år sedan inrättades fyra genuslektorat på universitetet.

– Vi har ett tydligt uppdrag att jobba med genusfrågor och det ger resultat, säger Susanne Kreitz-Sandberg, en av genuslektorerna.

Hon är lektor i pedagogik och arbetar med lärarutbildningarna. Genuslektoratet vid Utbildningsvetenskap är på 25 procent. Det ser ut på samma sätt på de övriga fakulteterna. Genuslektorerna ska se till att föra in genusperspektivet i utbildningarna och utveckla bestående pedagogiska modeller för det arbetet. Linköpings universitet var först med att inrätta lektoraten och har fått en del efterföljare på andra universitet.

Genusinslaget ska komma in som en naturlig del i undervisningen. Sådana aspekter ska behandlas på ett självklart sätt i det aktuella kursinnehållet, påpekar Susanne Kreitz-Sandberg. 

Det kan handla om allt ifrån att lärarstudenterna möter både manliga och kvinnliga lärare, till att undvika stereotyper i kurslitteraturen och stödja alla som börjar på förskollärare- och lärarprogrammen, män och kvinnor.

Globalt fenomen

Men Sverige ska inte tro det är världsbäst på jämställdhetsfrågor, betonar hon.
– Jag har länge trott att vi kommit längst i Sverige men har upptäckt att vi verkligen inte är ensamma om detta krav. Det är ett europeiskt, för att inte säga globalt fenomen.

Under de senaste åren har genusfrågorna på LiU breddats från att vara mest inriktade på manligt – kvinnligt till att omfatta begreppet intersektionalitet där flera sociala variabler finns med, som klass, sexualitet, tro och etnicitet.

Gerd Röndahl är lektor på sjuksköterskeprogrammet i Norrköping och ny som genuslektor på den medicinska fakulteten.

– Jag riktar in mig på att arbeta med diskrimineringsgrunderna i stort, både mot studenter och anställda. Det sker i parallell med universitetets Lika villkorsarbete. LiU ska spegla samhället i stort, säger Gerd Röndahl som tycker att hon mötts av mycket positiv uppmärksamhet för universitetets satsning på genuslektorer.

Intersektionellt perspektiv

Stina Backman, lektor på Tema Genus, är Filosofiska fakultetens genuslektor. Hon tycker det hänt en hel del bra saker på dessa tio år och har arbetat med att anlägga ett intersektionellt perspektiv, både på grundutbildning och forskarnivå.

Visst finns det en del lärare och studenter som inte är intresserade, men generellt tycker de allra flesta att frågorna är relevanta och viktiga. Psykologprogrammet har till exempel flera gånger satsat på utbildningsdagar, däribland en halvdag om intersektionalitet och normkritik där studenterna har fått fundera över sin egen bakgrund sett i relation till sin framtida yrkesroll, säger Stina Backman. 

 Genuslektor Vivian Vimarlund är professor i informatik på Tekniska högskolan, LiTH.
– Frågorna genomsyrar hela LiTH. Nämnderna , institutionerna, utbildningsprogrammen – på alla nivåer har det funnits satsningar genom åren.

Webbaserad genuskurs

18 teknologstudenter, som vid sidan av studierna även undervisar, genomgick 2014 en webbaserad genuskurs. Kursen blir nu obligatorisk för alla studenter som vill bli kursassistenter och undervisa på tekniska högskolan.


– I år fortsätter vi att utbilda nya kursassistenter . Vi har fått in mer än 75 anmälningar och vårt koncept sprider sig nu till de övriga fakulteterna, säger Vivian Vimarlund.

Hon betonar att fakulteterna arbetar med frågorna på olika sätt.
– Vi finns i olika miljöer och har därmed olika möjligheter att diskutera och tillämpa frågorna utifrån de olika fakulteternas förhållanden.

En ökad medvetenhet kring genusfrågorna är sig något positivt på en teknisk högskola, och inte självklart, menar hon.
– Jag tycker de flesta av kollegorna är medvetna om betydelsen av en genusmedveten attityd. Det leder till att alla kan känna sig välkomna.

Senare i år kommer tioårsjubiléet att firas men det är ännu inte bestämt när.


Publicerad 2015-03-11